En (halv)skadad löpare som konverterade till cyklismen, men återvände till löpningen

17:08.4

2012-03-02T19:55:00.001+01:00

Uj. Jobbigt. Nytt pers blev det. Denna gång på 5000m. Fick mobilisera krafterna ordentligt på slutet. Börjar nu närma mig 17min-gränsen. Det bör gå med lite mer träning. Testet kördes i går (displayen fattar inte det här med skottår...) och i dag blev det 80min distans på roddmaskinen. 20403m och 1:57/500m i snitt. Något trött i roddmusklerna och öm i händer och rumpa. Smällar man får ta om man vill persa. Nu blir det koma framför televisionen.

1000m: 3:25.5 (1:42.8) -

2000m: 3:27.4 (1:43.7) 6:52.9

3000m: 3:26.7 (1:43.4) 10:19.6

4000m: 3:25.6 (1:42.8) 13:45.2

5000m: 3:23.2 (1:41.6) 17:08.4

6:31.5

2012-02-27T18:27:00.001+01:00

Ett nytt personligt världsrekord sattes i dag. 6:31.5 blev sluttiden över 2000m roddmaskin. Riktigt bra för att vara jag. 3,9 sek bättre än förra bästanoteringen. Låter kanske inte så mycket, men det är inga lätta sekunder att hämta in kan jag lova. Skönt att kunna leverera ett stiligt resultat efter att jag så snöpligt missat perset på den officiella tävlingen. Nu blev det en egenkomponerad variant med den bättre hälften vid sidan om.

Stabilt lopp rakt i genom. Kände mig pigg och rapp på uppvärmningen. Hade som mål att sätta nytt PB och siktade därför in mig på det snittet (1:38.9). Fick en bra start och höll i överfarten i 30 sekunder innan jag släppte upp och hittade race pace. Passerade 1000m på 3:16.5 ungefär (1:38.3). Hade en skön känsla av kontroll hela tiden. Stressade aldrig upp mig och förblev avslappnad i kroppen (så gott det går alltså). Började ana att det skulle gå bra med 750m kvar. Vid 500m började jag bli ivrig på att få spurta, och vid 300m (cirka 1 minut kvar) körde jag på med det som fanns. Härlig känsla att komma i mål. Andra 1000m på 3:15.0 (1:37.5).

Varför har det då gott fortare än för några veckor sedan? Tja, kontinuerlig, hård och målmedveten träning lönar sig tydligen. Roddpassen efter förra tävlingen har alla genomförts enligt plan och med en god känsla. Förra veckan körde jag 3x15'/3' @1:48.5/500m och 3x8(1'/1')5' @1:37.9/500m.

Kvalitetsrapport

2012-02-19T23:10:00.002+01:00

Veckobokslut igen. Skönt. Tränar inte så värst många timmar nu för tiden, men försöker å andra sidan göra några skapliga kraftinsatser varje vecka. Den gångna veckan har innefattat fyra stycken kvalitetspass. Två stycken på roddmaskin och två stycken på testcykel. Vissa pass jobbigare än andra.

Tis: Roddmaskin, tröskel. 12'-10'-8'-10'-8'/3' växelträning (28-24-28-24). Totalsnitt 1:49.6/500m

Ons: Testcykel, tröskel. 30' @340w med varierande kadens.

Fre: Roddmaskin, 5KP. 4x2000m/4'. 30-takt. Totalsnitt 1:42.9/500m

Sön: Testcykel, tröskel+. 5x10'/3' @340w-344w-345w-350w-370w. Varierande kadens.

Fredagens roddmangel var det jobbigaste av dem. 8km i sin 5km-fart sätter sina spår. Testcyklande går framåt också. Inte riktigt på samma nivå som förra året, men inte allt för långt borta. Om någon månad kanske.

Jaja, i morgon är det en ny vecka med en massa nya svettiga kläder att se fram emot.

Och nu en låt för att komma in i sovstämning.

Johan Wallerstein & George Harrison

2012-02-14T21:38:00.003+01:00

Bloggning två dagar i följd!

För den som är intresserad av vad som försiggår bakom draperierna av svensk medel-/långdistanslöpning kan kika in på Johan Wallersteins blogg. Där har han i går och i dag skrivit fylliga (sakliga) inlägg om svenska friidrottsförbundets (SFIF) "ständige sekreterare" inom medel- och långdistanslöpning, den grengruppsansvarige Ulf Friberg. Mycket intressant och något oroväckande. Bra att saker och ting kommer upp till ytan och ifrågasätts. Tiden får utvisa vad följderna av detta blir. Förhoppningsvis tar SFIF fasta på kritiken och inte blundar för problemet. För det verkar ju uppenbarligen vara ett problem.

Här är länkar till inläggen:

1) http://jwallerstein.blogspot.com/2012/02/motiv-for-expressenkritiken-mot-ulf.html

2) http://jwallerstein.blogspot.com/2012/02/fortsattning-av-kritiken-mot-ulf.html

Nog om detta. Surfade in på den där sajten med en massa videoklipp. Var sugen på något klassiskt och genuint att lyssna (samt titta) på. Tänkte först Beatles, sedan Paul McCartney och därefter snubblade jag in på George Harrison. Fastnade för detta klipp. Ringo på trummor, George på song och gitarr och sedan Eric Clapton (han också på gura). Avslutas med ett härligt gitarrsolo. Precis som det ska vara.

6:35.6

2012-02-13T21:46:00.003+01:00

Det var tiden som jag rodde på för den som nu fortfarande undrade. Två (2) tiondelar (!!!) från pers. Lite surt men jag är rätt nöjd ändå. Nöjd att ha lyckats komma tillbaka i ett mycket gott slag efter ebolan i julas. Sedan kanske det heller inte är helt optimalt att ta ett uppehåll från roddmaskin mellan mars och november om man vill bli snabbare... Anyways. Loppet över de 2000 metrarna var något av det jobbigaste jag gjort på länge. Blev ohyggligt trött. Syran tog min kropp i besittning. Kunde inte resa på mig förrän efter 20 minuter. Kunde inte ha rott fortare än vad jag gjorde. Kom 3:a i min klass Herrar Senior Lättvikt (HsLv). Fick således en fin liten bronspeng för besväret.

Formen efter loppet har varit fortsatt god. Har presterat fina tider på maskinen och testcykeln. Tanken är att jag inom några veckor ska göra ett nytt försök på 2000m och även 5000m. Dock i egen regi. Kan bli kul. Tröskelintervaller och tävlingsfart får bli receptet för framgång.

Vad händer på löpfronten då? Inte alltför mycket tyvärr. Har ett knä som strular nu. Skum sak. Får endast ont vid löpning. Kan träna allt annat. Har börjat experimentera på olika sätt för att kunna springa. Det senaste är att springa löpband med mycket lutning. Då slipper jag de kraftiga stötarna. Körde 30min i eftermiddags ine på LTIVs praktfulla löpband. 3,5-4 graders lutning i 4,59 min/km. Jobbigt kan jag meddela.

Låt på skallen för tillfället:

70 miljoner visningar på youtube. Det är ganska mycket.

Födelsedagstårta!

2012-02-05T17:27:00.001+01:00

Mmm...tårta. Precis vad en kille behöver efter att ha panikbantat.

Rapport om loppet kommer senare. Måste flyga hem först.

På drift

2012-02-02T06:23:00.001+01:00

Vid just detta nu lämnar jag Stockholm per tåg med destination Trollhättan. Behöver några dagar för att acklimatisera mig vid den västgötska käckheten.

I går körde jag den sista smörjelsen på maskinen. 1000m @2kp./6'30'' + 500m max. Efter en lång dag med labbande i skolan var jag sugen på att få dra lite i den där apparaten. Tiderna blev 3:16.2 och 1:32.1. Tusingen kändes något trög. Fick inte i gång benen riktigt. Femhundringen var där emot en angenämare upplevelse (hur angenämnt det nu kan vara när man maxar?). Bra prepp i alla fall och nu är det bara att ta det varligt fram till dagen-d.

Bis später

Tävlingsförberedande träning

2012-01-30T22:51:00.002+01:00

Hej

Tävling nu på lördag i Vänersborg som jag nämnde i tidigare inlägg. Förra veckan var det prepp inför den. Vill man komma i form snabbt måste man köra hårt. Helst så hårt att gör jävligt ont. Jag behövde boosta formen efter sjukvilan och gjorde tre stygga pass förra veckan.

Tis: 3x10'/2'30'' (växeltr./2'30'' 28-24-28-24-takt) @1:49.3 - 1:49.1 - 1:48.7

Fre: 4x6'/4' (2' tröskel + 4' vo2max) @1:45.1 - 1:44.5 - 1:43.6 - 1:42.4

Sön: 3x7'/5' (1a: 45''/15'', 2a: 40''/20'', 3e: 30''/30'') @1:39-1:38, 1:38-1:36, 1:36-1:30

Tisdagens pass var väl kanske inte så värst jobbigt, men de andra två gav upphov till smärta. Gårdagens pass innehöll mycket syra. Farten var som lägst tävlingsfart (2KP). Drog lite för mycket med armarna på första serien, men under de andra två lyckades jag koppla på benen och ryggen fint. Efter sista draget satt jag bara kvar och skakade i kroppen. Var helt matt resten av dagen också. Väl utfört pass således. Ett genrepspass kvar innan det blir allvar. Heja.

Avslutar med en nygammal bild. Plåtade lite när jag var och kollade på Terräng-NM i Uddevalla i höstas. Det här fotot är efter cirka 100m i startbacken. Fler foton finns här.

Så här ligger landet

2012-01-25T15:14:00.004+01:00

Löpningen går knackigt för tillfället. Har jag inte ont här så har jag ont där. Sent om sider lär jag kunna trappa upp och komma i gång, men tills vidare försöker jag ta det varligt med löpinsatserna. Detta betyder ju givetvis inte att jag vilar. Hell nej. Efter att jag överlevde digerdöden (2 veckors inaktivitet) under jul och nyår har jag åter börjat späka kroppen. Fokus ligger på att få upp roddkapaciteten och få ner vikten. Det förstnämnda går bra och det andra vet jag inte. Har inte vågat väga mig än... Ett första delmål blir en inomhusroddtävling i Vänersborg den 4/2 (peppar, peppar). Efter det är planen att fortsätta nöta rodd för att sedan försöka kapa persen på diverse distanser. Får jag "bara" hålla mig hel, frisk och kry borde detta gå vägen. Jag håller hårt i de två tummar jag har i alla fall.

Har kört några tc:pass efter upphållet också. Har inte tappat allt för mycket i kapacitet ändå. I stället för det heliga 4x4' har jag kört 4x6'. Skissen ser ut så här: 4x6'/4' (2'("tröskelwatt"+4'("vo2-watt"). Under sexminutaren börjar jag alltså två minuter på tröskeleffekt och sedan de avslutande fyra minuterna på svårsmärtaibenenochbröstet-fart. Har legat på ~330w + >400w. Någonting att bygga vidare på.

Näpp, nu ska jag gå och träna.

Mmm...Concept 2.

Gymkultur

2012-01-16T12:28:00.001+01:00

Skylt från det lokala gymet på enebybergs idrottsplats. Bäst att ha med sig en egen sprayflaska i fortsättningen med andra ord.

Meb's nya maraskor till The Trials

2012-01-11T00:03:00.002+01:00

Amerikanska OS-uttagningarna till maran går ju som bekant till helgen. Galen har dragit sig ur, och det öppnar upp det hela en anings. Den gamla räven Meb Keflezighi kommer nog finnas med där uppe i täten. Meb är dessutom sponsrad av ett lite mer okonventionellt löparmärke, Skechers. De är mer kända för surf/street/skejt-skor än löparditon. För att ge Meb ett övertag mot de andra nissarna har de tagit fram en ny färgsättning av hans doja. Neon är det nya svarta. Hoppas konkurrenterna har på sig solglasögon. Jag tycker i vilket fall att de är döfräcka. Sådana skulle man ha.

Sjuk, blek, fet och otränad

2011-12-27T12:30:00.002+01:00

Lyckades givetvis bli sjuk strax efter förra inlägget. Kul. Inget 5000m-test alltså. Jag som började komma i en grym form. Har nu varit utan träning i en vecka, men det känns som ett år. Lär väl ta cirkus 4-8 veckor innan man har tränat upp sig till det slag man var i pre sjukdom. Personligen brukar jag alltid bli bedrövligt kass efter ett sådant här uppehåll. Att det inträffar under julen gör ju inte saken bättre heller med allt detta överflöd av mat och choklad. Får ta en "exkludera allt-diet" i samband med ett rigoröst träningsprogram. Bör funka.

Fan vad jag hatar att inte kunna träna. Vardagen blir så jäkla tråkig. Vad fasen gör folk som inte tränar med all tid? Anyways, åter till chokladasken.

Död snö

2011-12-20T10:30:00.000+01:00

Fan. Det vita möglet har åter börjat falla från himlen. Jag ogillar det skarpt. De två senaste vintrarna har varit värdelösa med is och snö sent in i april. Jag hoppas innerligt att detta vita täcke smälter bort illa kvickt.

Förra veckan var relativt lugn träningsmässigt. Lite mer aktivitet i skolan med tentor och annat innan det ljuvliga jullovet (klar fördel med att ha börjat plugga igen). Tre kvalitetspass blev det + två stycken styrkepass och några distpass. Fortsätter väl på den inslagna vägen och berättar vad det kvalitativa var.

Tis: Roddmaskin 4x10'/3' växeltr. 2,5'(28-24-28-24-takt), totalsnitt 1:49.4/500m

Fre: Testcykel 3x15'/3' @333-339w

Lör: Roddmaskin 4x6'/4' (2'+4' = 2' "tröskelfart" + 4' Vo2-fart), totalsnitt 1:44.1/500m

Mmm...det var det. Den här veckan är det ju något som kallas jul som kommer infalla. Chokladaskintervaller lär bli en väl använd träningsform. Innan dess är dock tanken att göra ett 5000m-test på roddmaskinen. Troligtvis i morgon. Jag antar att jag skriver ett till inlägg då. Om resultatet blev tillräckligt bra det vill säga.

Veckans kvalitativa inslag

2011-12-11T17:38:00.001+01:00

Rakt på sak. Har inte "mängdat" så mycket denna vecka utan mer fokuserat på hårdare och längre pass när jag väl kör. Varje pass här nedanför har tagit minst 90min i anspråk.

Tis: Testcykel 2x20'/3' @334w

Ons: Roddmaskin 3x12'/2'30'' växeltr./3' 28-24-28-24(-takt). Snitt/500m 1:49.4

Fre: Testcykel 10'-9'-8'-7'40''-7'/2' @330w

Lör: Roddmaskin 3x8'/5' (15''/15'') 1.34-1.37/500m på fartavsn.

Har väl gått helt okej. Börjar återfå cykelstyrkan från förra vintern. Bra med variationer av längd samt intensitet av intervallerna. Kroppen behöver nya stimulin för att utvecklas i rätt riktning. I rodden så behöver jag fortfarande bli starkare i främst ryggen. Den tröttnar något under lågtaktarna. Jobba, jobba på det. Idag kördes det ett längre distanspass om 2h på testcykeln. Fan vad det skavde i rumpan. Får börja med dubbla blöjor.

Bjuder på musik som avslutning. Nick Cave och Kylie. Mycket bra låt. Den fick en ny "revival" för mig efter På Spåret i fredags där Freddie Wadling framförde denna i sällskap med en (för mig) okänd kvinna.

Ett långsamt läkande

2011-12-05T16:35:00.001+01:00

Inte mycket löpning att rapportera om. Har gjort ett försök att springa, men det var väl ingen höjdare direkt. Segdragen historia det här börjar bli. Förhoppningsvis kommer det bli bättre och bättre nu när jag börjar aktivera musklerna mer igen. Den specifika styrketräningen bör göra sitt också för att fortskrida processen. Jag får lov att hålla huvudet kallt under tiden och göra det bästa av situationen (klyschigt, jag vet). Jag är väl rätt glad ändå tycker jag!

Alternativträningen fortskrider enligt plan i alla fall. Full fräs på roddmaskinen och på testcykeln. Snart dags att göra ett test på antingen 2000m eller 5000m. Kommer bli ångest- och mjölksyraladdat. Härligt.

Hmm...bilden vill inte lägga sig rätt. Jaja, en klassisk vadspännarbild från ett tc-pass. Skoöverdrag på eftersom att jag fryser om tårna.

Mera syrgasmaxtankar + veckobokslut

2011-11-27T22:35:00.001+01:00

Hej. 1:a advent idag. Tiden flyger.

Sedan fredagen har det tränats några pass till givetvis. Gårdagen bjöd på 5x10'/2' på testcykeln. Måttliga (mot vad jag tryckte i våras) 320w var belastningen i snitt och en kadens på runt 100 rpm. Totalt 2h pressades med hjälp av att sällskapet bestod ut av längdskidor på Tv:n. Efter det gjorde jag inte många knop kan tilläggas. Denna dag innehöll också 2h testcykling, men bara distans. Även denna gång planerade jag in passet framför skidorna. Man får inte vara dum. Efter sedvanlig komning och lunchtupplur, begav jag mig nedåt till hallen och körde 1h crosstrainer + lite benstyrka. På söndagar måste man fasen köra två pass annars blir dagen så jäkla seg. Anyways. 15h30min skrapades i hop under denna vecka. 2st maxtest och 3st övriga kvalitetspass. Resten distans av olika slag. Godkänd vecka.

Nedan ser ni två bilder som är mina pulsfiler från maxtesten. Det intressanta jag hittade där var när jag jämförde kurvorna mot varandra. Kurvan på maxet med syrgas följer inte riktigt normen för hur maxkurvor brukar se ut (i alla fall inte mina). På syrgasmaxet ökar inte pulsen helt linjärt med den ökade belastningen. Den går upp för att sedan gå ner något. Att jag på något sätt lyckas återhämta mig under en kort stund innan nästa watt-nivå. Ett sparande av energi kan man ju kanske säga. Får undersöka detta lite närmare.

Maxtest luft. Endast vanlig luft här. Pulskurvan under maxet är normal. Det vill säga att den ökar linjärt med den ökade belastningen.

Maxtest syrgas. Notera hur pulsen under maxet inte går spikrakt uppåt. Pulsen går efter en höjning upp, för att sedan gå ner något igen. Snabb återhämtning.

Maxtest med syrgas

2011-11-25T22:26:00.001+01:00

En vecka har gått och jag har försökt träna en del. Alternativt fortfarande dock. Dubbla pass varje dag hittills och ett snitt på över 2h/dag. Idag kändes det av på det andra passet. Ett uns av trötthet uppenbarade sig. Var smart och körde kortare intervaller (1000metare på rodd) med kortare vila (1') än längre traktorintervaller. 8st svettiga tusingar blev det och 90min totalt.

En anledning till seghet kan också komma ifrån tisdagens dubbla maxtest på cykel. Var med i en pilotstudie i Bosölabbet där de testade tillförsel av syrgas under submax- och maxarbete. Jag bangar ju väldigt sällan ett maxtest och ännu mindre två stycken diton. 2st subnivåer om 12' vardera på 160w och 240w (80 rpm). Därefter maxtest, ökning 0,25 kp/min (90 rpm). Masken var kopplad till 2st stora tuber, en med vanlig luftblandning och en med 100% syrgas. Med hjälp av en ventil (och en annan apparat) gick det att växla mellan dessa blandningar när helst man ville. Under halva tiden på vardera submaxnivå kördes den ena blandningen, och vise versa. På maxet var det luft på det ena testet och syrgas på det andra. Grejen var dock att testpersonen inte visste vad som var inkopplat, utan fick reda på det först efteråt. 3h mellan testerna.

Jag har inte cyklat särskilt mycket de senaste månaderna och hade inte alltför höga förhoppningar. På första testet lyckades jag pressa mig hela minuten på 495w innan jag dog. På det andra testet 8sek in på 495w-nivån. Alltså 52sek "sämre" prestation på det andra testet. Det första var med syrgas fick jag senare reda på. Vilken jäkla känsla! Kikade på pulsklockan under tiden och såg när den ena blandningen var inkopplad sjönk pulsen och ansträngningen blev mindre. På maxet upplevdes det som att jag kunde återhämta mig väldigt snabbt. Kunde trampa tills jag dog ungefär.

Maxlaktat efter 1' respektive 3' var 13,8 mmol/14,2 mmol med syrgas och 11,2 mmol/12,8 mmol med luft. 14 mmol är väldigt högt för att vara jag. Vet inte om jag kommit upp till det tidigare. Intressant. Laktaten på subnivåerna låg stabilt på 0,5 - 0,7 mmol.

Syreupptaget mättes upp til 5,68 l/min (75,13 i testvärde) på testet med vanlig luft. De hade inte fått fram siffrorna från syrgastestet, men de sa att en ökning på ungefär 12-13% är normalt. 5,68 är nytt pers för mig, men det finns ett men. Mätningen gjordes med Jaegern och är inte lika tillförlitlig som den gyllene standarden med Douglassäckar. Dock så är den ju validerad frekvent och bör stämma mycket gott. Det andra men:et är att jag gjorde testet med syrgas innan, och kan på så vis ha fått positiva effekter ut av det. I vilket fall är resultatet mycket intressant. Mitt tidigare rekord var/är 5,51 l/min och att då öka 1,7 dl är ganska bra. Att ur träningssynpunkt kunna använda sig ut av syrgas för att "boosta" systemet kanske kommer bli det nya. Är ju lite motsats mot höghöjdsträning. Vid träning på hög höjd (lägre halt syre i luften) måste man träna på en lägre intensitet än på lågland, men man skulle då kanske med hjälp av syrgas istället kunna träna på en högre intensitet. Alltså träna på över 100% av sin "normala" förmåga. Det vore verkligen spännande om man kunde urskönja en ökad prestation över en längre tid med hjälp av syrgas. Det är nog på gång om den här förstudien faller ut väl.

Många intressanta tankar, och nu är jag trött så jag förbehåller mig från eventuella fel i texten ovan. Sömn, jag kräver en jävla massa sömn...

Bättre, men inte bra

2011-11-18T11:37:00.001+01:00

Tre veckor har nästan gått utan löpning nu. Det suger fett med röv. Skadeområdet känns mindre än initialt, men det känns fortfarande av. Jag vågar inte riktigt chansa på att ge mig ut och få ett bakslag, vilket skulle kunna leda till ännu längre konvalescens. Läste på det här internetet att en skada av denna karaktär jag har tar mellan 3-8 veckor att bli bra. Jag ska försöka hålla mig till det kortaste tidsspannet. Det är surt att inte kunna löpa fritt nu när det är den bästa hösten på evigheter. Tids nog intalar jag mig, och det är ju faktiskt ganska kul att lufsa runt i halvmeterhög snö också.

Jag har i vilket fall som helst inte legat på sofflocket hela dagarna under denna period. De senaste åren har jag ju matat alternativträning vilket har lett till en starkt förbättrad central kapacitet. Testcykeln har dammats av, crosstrainern återupptäckts och hatkärleken mot roddmaskinen finns där än. Ungefär fyra stycken kvalitetspass är planen per vecka. Oftast längre tröskelintervaller på cykeln och sedan något kortare intervaller på roddmaskinen med mer flås. Crosstrainern kör jag bara distans på. Trodde faktiskt att jag hade tappat väldigt mycket kapacitet på rodden, men efter att ha kört några svettiga pass verkar det som att vissa takter sitter i. Den specifika styrkan är rätt borta, vilket gör att jag ligger i något högre takt på samma intensitet och motstånd från förra säsongen. Har tappat ekonomi i draget också. Behöver således träna mer, och köra längre tröskelintervaller med växelinslag. Till exempel 4x10'/3' där man växlar takt var 2,5' under varje 10'-intervall. 28(2,5')-24(2,5')-28(2,5')-24(2,5'). Farten ska då vara konstant och man får således trycka mer under lågtaktaren för att behålla farten. Grym träning. Där är jag dock inte än. Körde ett pass i onsdags om 4x2000m/2' och utfallet var enligt mig rätt gott. 7:17.8 - 7:15.9 - 7:13.9 - 6:57.5. Ska göra ett 2000m-test snart för att se hur man ligger till. Ska fasen under 6.30 innan vintersäsongen är över.

Söker lite inspiration på internet och hittade några av Bekeles mellantider från diverse lopp. Minst sagt hårresande siffror. Hans snabbaste sista 1000m av de lopp han sprungit är från ett 3000m-lopp (IVM 2006). Han avverkade då de avslutande 1000m på 2:23.33!! Helt galet. Han snabbaste avslutande 400m var från IAAF World Athlethics Final 2009, även det ett 3000m-lopp. I ett långsamt lopp (8:03.79) kickade han ifrån Lagat och resten av fältet med 52.03(!!) på sista varvet. Helt okej.

Bekele anno 2011 ser ut att få kämpa aningens mer än förr. Vinner gör han dock fortfarande och det går ju skapligt fort ändå.

Adductor longus

2011-11-04T10:45:00.003+01:00

Jag har åkt på en ljumskskada. Adduktor-musklerna ömmar, och då främst M. Adductor longus. Bajs. Borde nog ha skyndat mer långsamt med träningen, men som alltid är det oerhört lätt att vara efterklok. Måste lära mig att bli efterklok i förhand. Min personliga sjukgymnast tror att det kommer från att mina hamstrings har för dålig rörlighet. Korta hamstrings gör att adduktionsmusklerna får jobba extra hårt. Kan ligga något i det (erkände jag motvilligt). Förhoppningsvis är det inte alltför allvarligt, men det blir nog några veckor med mer alternativ träning samt rehab. Jag som just började hitta ett fint flyt i löpningen...

Som alltid när man åker på en skada lär man sig något. I mitt fall måste jag bli bättre på att värma upp, styrketräna, stretcha, lyssna på kroppens signaler och inte bli för ivrig. Hmm... Rätt mycket alltså.

Tur att det är bra testcykelväder i alla fall.

En salig blandning från förra veckan

2011-10-31T16:28:00.000+01:00

Hujuj. En vecka har redan gått. Jaja, under den veckan som gått har jag vilat från träning två dagar, sprungit fem dagar och pluggat fyra dagar. En bra sammanfattning. I tisdags testade jag rulllskidor för första gången. Det skulle jag inte ha gjort. En osnygg vurpa och ett uppskrapat och svullet knä blev resultatet. Konstaterade dock att det var "skönare" att vurpa på rullisar än på cykel. Grader i helvetet ni vet.

Två kvalleballepass kördes också. Det ena i ensamt majestät vid Stora- och Lilla Skuggan i onsdags. Längre terrängtröskelintervaller var melodin. 7'-7'-7'-6'+3x1km/90''. God känsla var det och stumma vader fick jag. Eller egentligen bara en stum vad. Blir alltid mycket mer sliten i höger vad än vänster.

I lördags blev det finsällskap på passet. Två W:n (Waller och Walldén) och jag sprang tusingar vid djurgårdsbrunnskanalen. 8x1km/1' för mig. Bra tider fick jag och en lätt känsla. Har höjt mig något snäpp tror jag, och kommit närmare en snabbare form. Tider ur minnet: 3.09-3.13-3.10-3.14-3.12-3.14-3.11-3.09. Waller mosade 12st i rask takt, och jag och Walldén hängde med över de sista 500m av hans sista tusing (runt 2.55-fart).

- Dagens minus var alla dessa flanörer med sina knähundar. Blev ett sablars kryssande för att inte ha ihjäl en sådan där liten skällande råtta.

+ Dagens plus var maten efter träningen. Käkade på Djurgårdsbrunns Värdshus (tror jag det hette). Ine stans billigaste ställe direkt. Tittade igenom menyn och konstaterade att jag inte ville lägga ut 250:- på en brunch. Som tur var kunde man äta efterättsbuffé för det facila priset av 75:-. Taget sa jag. Medan de två heltidsproffsen smaskade prinskorv och pocherade ägg, tryckte jag jordgubbstårta och vaniljpannacotta. Gott, gott.

Rekordvecka

2011-10-23T17:35:00.001+02:00

Uff. Trött...

Veckan som gått nu efter Hässelbyloppet har varit en riktigt maxad löparvecka för mig. Många pass och många kilometer. En del jobbiga pass också. Onsdagens intervaller med Laser gick bra. En terrängintervallstege, 7'-6'-5'-4'-3'-3'-2'-1'/90'' på Norra Djurgården. Lyckades faktiskt nästintill hänga Laser på de längre bitarna, men sedan speedade han ifrån på de kortare. Bra kvitto dock med tanke på att han var 2,5 minut snabbare än jag i Hässelby. Fredagen bjöd först på 1h lunchdistans med Laser och Bambi, och senare på eftermiddagen 20x1'/1' längs Lidingös flackare partier. Något mör i kroppen efter det.

Idag var det ju givetvis dags för långpass (vad gör man annars på en söndag?). Mitt första riktiga sedan helgen innan Lidingöloppet. Uppslutningen på Bosön var bra denna förmiddag. De som hade fått äran att springa med mig var inga mindre än Uhrbom, dubbla W:n (Waller och Walldén), Spåret-Henke och Laser. Tack och lov blev det en rätt lugn första timme innan "Sista Milen". Farten trissades givetvis och det var nog Waller som initierade detta. Uhrbom hade gubbbaksidor och släppte strax innan Abborren. Jag fick slita som ett as uppför, men lyckades återhämta mig fint på flacken och nerför (tack alla nerförsbackar!). Laser och Waller ökade igen efter Golfbanebacken och då släppte jag tillsammans med Walldén (som sedermera sprang ikapp täten under sista kilon). Joggen hem från Grönsta var jobbig. 1h50min blev det för mig och 25.8 km.

Km-tiderna för sista 9 km på "Sista Milen": 4.01 - 7.52 (2km) - 4.20 - 4.01 - 3.44 - 3.51 - 4.14 - 3.35

Summa summarum skrapade jag ihop drygt 113 km denna vecka. Det mesta sedan tidig höst 2008. Sehr gut!

Kanelbullar. Mmmmmmm...

Post Hässelbyloppet

2011-10-20T12:21:00.001+02:00

SprangHässelbyloppet i söndags. Har sprungit där fyra gånger tidigare, -04, -05, -06och -07. 2008 var jag för sliten i vaderna efter ALJ för att kunna springa ochföljande år har jag varit invalid, men nu var det dags igen. Tiderna harfaktiskt blivit progressivt bättre för varje gång också. 2004 – 38.52 (Förstasub40. Låg i lumpen och hade helgpermis. Tränade rätt sparsamt med löpning, menrörde på mig i allmänhet.). 2005 – 37.21 (Hade börjat springa lite mer. Varjäkligt varmt den dagen om jag inte missminner mig. Runt 20 grader.). 2006 –35.47 (Efter några månader i Australien under första halvan av året tog det etttag att förbättra formen. Inte fokus på träning Down Under så att säga.). 2007– 34.30 (Gick med i Studenterna i jan/feb -07. Träningen skärptes ochtävlingsfrekvensen ökade. Var dock sjuk i nästan två månader i mars och april,och kunde inte träna någonting.). 2011 – 34.04 (Året då jag kunde börja springaigen. Enough said.).

Ärnågot besviken på loppet i söndags. Hade hoppats på en snabbare tid. Med faciti hand blev jag eventuellt något för bekväm på andra halvan. Släppte(omedvetet) på trycket vilket gjorde att km-tiderna stack iväg. Lite lurigt närman plockar folk hela tiden, men grejen är att de sprang jäkligt långsamt ochjag bara långsamt. Skärpte till mig under sista kilometern. Har vikit ner mig ide flesta spurtstriderna i de lopp jag sprungit i år, men denna gång svaradejag upp. Tryckte till lite extra efter 9 km-skylten och märkte att benen varskapligt pigga. Drog ifrån den klunga jag låg i och närmade mig hastigtdamsegrarinnan. Han dock inte ikapp, men den sista kilometern blev den nästsnabbaste (den första var snabbare). Borde ha ökat trycket i steget tidigare.

Jag kom i mål hur som helst, och fick en bra genomkörare.

Var så snabb sista kilometern att jag höll på att springa ur bild.

Just like heaven

2011-10-13T11:01:00.005+02:00

Dagens dag började mycket bra. Efter en dryg timmes morgonlöpning runt ett höstigt lidingö, möts jag av en grym låt på P3 när jag kliver in genom dörren. Denna dag kan ju inte gå fel fel nu. Lyssna, se och njut när Robert Smiths ljuva stämma ljuder.

Träning med snabba(re) snubbar

2011-10-12T11:44:00.000+02:00

Har faktiskt kunnat träna lite sedan ALJ. Foten bråkar dock efter hårdas pass och så även höften när jag sträcker ut steget. Två pulshöjande pass löpandes har i alla fall avverkats (ett saftigt tröskelpass på testcykeln också). I lördags hängde jag med Waller till Djurgår'n där han skulle köra 6x5'/2' @10KP. Jag modifierade det till 6x3'/4' (joggvila) @Den-fart-som-gick. Kändes segt passet igenom och Waller flög ifrån på varje. Fick ändå in skaplig flåsträning. Som en parantes kan nämnas att jag sprang i ett par nya Saucony Kinvara. Inte bra. Alldeles för klumpig och bred. Alla Sauconyskor är för breda för mig. Känns som att ha ett dasslock fastknutet på foten.

Igår var det återigen dags att springa snabbt. Återigen på Djurgården (vid kanalen) och återigen med Waller, men även med Laser och Uhrbom. Tusingar stod på menyn med 1' vila. Uhris och Waller pep iväg i en satans fart på första (2.53), Laser 3.06 och jag högst överraskande på 3.13 utan att det kändes särdeles snabbt. Andra flöt fint den med och Laser var sekunden före. Därefter anslöt Uhris till Laser och mig, och farten skruvades upp. Höll rygg på den tredje men sedan sackade jag lite efter de två, och fick något kortare vila. Passet blev för min del 6x1km/55''-60'' @3.13-3.15-3.11-3.11-3.08-3.11. Bra skit. Hängde med Wallers slutspurt på hans sista tusing också. Gick äckligt fort.

Anyways. Nu kanske man kan få till ett skapligt lopp i Hässelby på söndag.

En stormig ALJ-comeback

2011-10-06T15:50:00.000+02:00

Greetings!

Ja, det gick att springa ALJ-Open i tisdags. Foten blev snällare efter att jag i söndags inte rörde mig ur fläcken. I måndags kände jag att jag skulle behöva springa några steg om det skulle bli något lopp. 30 min på stela ben avverkades och en strimma hopp väcktes. På förmiddagen av tisdagen rastade jag benen 30 min igen och foten höll sig under kontroll. Bra. Bara att börja förbereda sig på 10.000 m tortyr.

Väl på Stadion, i omklädningsrummet, upptäcker jag att jag har glömt löparskorna hemma. Hmm...obra. Min brist på tävlingsrutin efter de senaste årens frånvaro gör sig påmind. Som tur var fanns Waller kvar på Ön och kunde leverera skorna lagom till uppjoggen 45 min innan start.

Teamade upp med Bergstedt och vi bestämde oss för att växeldra i 3.20-fart, och förhoppningsvis skulle det finnas fler som ville hjälpa till. Starten går och vi kör 80''/varv de första km. Den extremt kraftiga vinden (på framförallt bortre lång) gör det dock väldigt kämpigt att ligga i spets. Andreas och jag har ett skapligt tåg efter oss, men ingen tycks vara intresserad av att hjälpa till. 5000 m passeras på 16.50 och efter kanske 6 km kommer en student-löpare och hjälper till med att dra. Varvtiderna har ökat och ligger nu på 82-84'' bedömt. Jag känner mig seg. Varven går och snart är det mål. Kommer ikapp en trött Cédric strax efter 8 km som biter sig fast. Jag försöker minimera förlusterna och går upp till spets i vår tremannaklunga. Vid klockringningen orkar jag inte svara på de andras fartökningar och trillar så småningom in på 33.54.

Bedömt 4000m-passering. Jag anför framför Bergstedt. Foto: Mackan Nilsson

In alles är jag rätt nöjd ändå. Det var 3 år sedan jag senast sprang 10.000 m, då också på ALJ. Är glad över att jag numera kan springa ett hårt banlopp på 25 varv utan att ha ont efteråt. I förra veckan trodde jag inte ens att jag skulle kunna starta på grund av foten. 33.54 är faktiskt nästpers på bana. Mitt första lopp gjorde jag på Långlöparnas Kväll på Sätra i augusti 2007 - tid 33.58. Det andra loppet var ALJ på Stadion i oktober 2007 - tid 34.00. Det tredje loppet var ALJ på stadion i september 2008 - tid 32.40. Nästa gång ska jag fan persa.

De yttre förutsättningarna var väl inte helt och hållet optimala. Temperaturen var i och för sig näst intill perfekt, men den där stormen gjorde det förbannat jobbigt. En vägg av vind mötte en när man sprang in på bortre lång. Ibland kom det ännu värre kastvindar som gjorde att man näsan stod helt still. Till följd av den överjävliga vinden hade konerna (som var utställda längs med hela inre linjen på bana 1) en tendens att vilja röra på sig. Det låg koner lite var stans på bana 1, och man fick verkligen vara uppmärksam så att man inte trampade snett eller snubblade till. Blev nästan farsartat då det kom en kastvind och förde med sig 6-7 koner framför en rakt ut på banan. Ett evigt sicksacklöpande. Oskar Landin vurpade till och med på en av dem. Anledningen till konerna var att Stadion hade tagit bort sargen för vinterförvaring...

Laser var på vippen att sopa hem degbunken också. 6 hundradelar skiljde det mellan honom och Landin. Antingen var Landin trött som fan eller så fick han hjärnsläpp på upploppet. Landin hade en bra lucka vid klockringningen, men började nog tänka på en varm dusch aningens för tidigt. Laser såg sin chans och la in en överväxel på upploppsrakan och kom så när förbi. Surt.

~2.30 in i det här klippet finner ni spurten om segern. Om ni är riktigt nördiga kan ni se hela loppet då ALA har dokumenterat det hela för allmän beskådan.

Hej dagbok

2011-10-01T23:16:00.001+02:00

Länge satans tag sedan. Internet spökar på de platser jag vistas på, blev förkyld, har varit i bushen och sovit under presenning, åkt på något nytt ont i min malätna kropp, etcetera etcetera.

Löpformen har annars varit väldigt mycket på uppåtgående. Innan jag blev sjuk fick jag till en bra långpanna på de sista 22km av LL med Laser, Bergstedt, Brödrost-Linus och Waller. Lyckades till och med hänga av Waller utför (även om han aldrig kommer erkänna det själv), men han löpte givetvis ifrån uppför. Efter det passet blev jag sjuk + att jag skulle ut och bo i skogen några dagar. Bad combo. Kom igång igen på lidingöloppsdagen då jag langade vätska åt Laser. Fick på sedvanligt vis cykla runt ön i högsta hastighet för att hinna med så många platser som möjligt. Bakslag kom dock i måndags igen, då jag vred till högerfoten under ett distanspass. Ett mycket löst sandunderlag gjorde att foten knäcktes till och gjorde at foten ömmade. Efter torsdagens banpass gjorde foten djävulskt ont. Grattis till mig! Igen! Alltid ska det vara något satans skit som sabbar löpträningen. Banpasset gick för övrigt skapligt. 2x(2000m - 1000m)P2' SP2' + 1000m @ 6.33 - 3.08 - 6.33 - 3.11 - 3.06.

Om det finns en gud så kommer jag förhoppningsvis till start på tisdagens ALJ-Open. Läk fotjävel, läk.

Yada, yada, yada...träning

2011-09-14T18:56:00.001+02:00

Långpannan i söndags var en seg historia. I alla fall kroppsmässigt. Naturupplevelsen var inget att klaga på. Kände redan under de första stegen att det inte skulle gå att springa något snabbt. Bestämde mig då för att köra själv. Lufsade runt i elfviksskogen på stigfinnarjakt i bekväm fart. Hemma igen efter 2h06min. Ibland är tiden viktigare än farten. Skallen måste få sitt också.

Igår blev det 1h löp på morgonen och sedan ett tröskel- och maxtest på roddmaskin. Utomhus(!). Gjorde ett likadant test förra veckan (fast inomhus), och även fast tröskeldelen kändes sämre igår gick maxet bättre. Kroppen är konstig. Idag belönade jag mig med löpkvalité. 6x4'/45'' i LL-spåret. Råkade köra hårdare än tänkt. Bonusträning alltså. Farten var överraskande god då jag noterade att jag hade 3.34 mellan km-skylt 13-12, vilken är redigt kuperad. Faktiskt runt samma fart jag brukade ha på nästan samma pass för 3 år sedan. Formen tycks peka uppåt. Svett!

Well, nu har jag babblat färdigt för idag.

Någon som har testat den nya Maraboukakan?

Ban(an)intervaller

2011-09-10T21:10:00.002+02:00

Igår sprangs det på den anrika Lidingövallen. Jag och Laser lufsade ner till tartanen och dammade av ett pass. Är rätt banovan samt äckligt osnabb för tillfället. Tekniken var ganska kantig i de farter passet sprangs i, men överlag är jag ändå nöjd med utfallet. Man måste ju börja någonstans, rom byggdes inte på en dag, kan bara gå härifrån och uppåt, und so weiter. Fördelen med bana är att man kan springa så satans jämt hela tiden, och verkligen få en fartkänsla för hur snabbt man springer. Hitta gränsen mellan det plågsamt njutningsbara - "jag kan köra hur många intervaller som helst i den här farten" - och den överkokta gösen - "fan, jag vill lägga mig ner och dö nu". Hårfin gräns, men med regelbunden banträning kan man bli grym på att hitta var sin egen gräns går.

Anyways. Passet är ju inget att skriva hem till svärmor om direkt, men bra utifrån mina förutsättningar (och det är ju det vi utgår från här i MIN blogg). 6x1000m/90'' @3:16.1 - 3:16.2 - 3:14.5 - 3:14.4 - 3:13.0 - 3:10.0. Laser drog de tre första och sedan drog han första 500m och jag således de 500 sista, på de återstående tre. Lidingövallen är ju en sådan där bana som inte är 400m på bana 1. Inget problem i sig dock då det finns markeringar för 1000m och sedan kan man även hitta mellantidsmarkeringar varje 200m.

Så, uthålligheten bevisade jag ju förra veckan att den är helt okej, och nu verkar det även finnas en gnutta hopp för att någon sorts "snabbhet" ska gå att uppbringa. Jag är (som alltid) försiktigt optimistisk. Imorgon blir det långpanna!

En bild från förra veckans långpass. Laser fint beskuren av fotografen som valde att fokusera på moi. Lokation vid fototillfället är precis efter 12km-skylten (12km kvar that is). Ser ju till och med ut som att vi har hängt av Alfred (bortse från att han typ skrattar när han springer).

Skärgårdsbadare blir tv-kändisar

2011-09-06T17:13:00.004+02:00

Sim- och löptävlingen från Sandham till Utö, Ö till Ö, gick av stapeln igår. Årets vinnare var ingen mindre än allas våran Prefix-Björn i par med uthållighetsmonstret Antti Antonov. Kudos! Grabbarna vet ju också att man måste smida medan järnet är varmt, så de frotterade i Tv4:as morgonsoffa i morse. Kul att även denna typ av idrott (uthållighetsidrott alltså, den ädlaste av dem alla) uppmärksammas i rikstäckande tv-media.

Testlopp

2011-09-04T16:56:00.003+02:00

Sprang Lidingö Testlopp idag. Uff vad jobbigt. Blev mycket trött. Man skulle springa de sista 22km av Lidingöloppet, och till hjälp fanns det farthållare med olika tidsmål. Jag och Laser kenyanjoggade 2km till vallen där det skulle starta. Vi hängde på 4min/km-gruppen där den genomsympatiske Alfred Shemweta skulle agera lok. Första kilometrarna något lugnare innan Laser började trissa. Efter cirka 5km går så Alfred upp i spets och jag tror då att det är för att sänka farten något och samla ihop gruppen, men icke. Han ökar istället, hehe. Skön kille! Efter en 3.43-km är vi bara 4st kvar. För egen del känns det relativt stabilt fram till 11km kvar ungefär. Ville helst bryta och springa hem. Laser dunkar då på och försvinner framför oss. Varje backe blir en kamp, men ändå lyckas vi snäppa upp farten när det flackar ut. Efter Abborren tar jag tag i taktpinnen då det är relativt lättlöpt fram till 2km-skylten härifrån. I Golfbanebacken (jag vet att det står Karins backe, men för mig kommer den alltid vara Golfbanebacken) sackar den andra snubben och Alfred pushar på honom. Blir sedan en soloresa in till Grönsta. Fasen vad skönt det var att få sluta springa. Möter upp Laser och trots att vi går hem håller jag på att vägga. Ett bra kvitto på att man inte fisjoggade.

In alles 24km med ett totalsnitt på 4.07/km trots löjligt långsam uppjogg. Bra det. Veckan blev även den lyckad ur mängdsynpunkt. Skrapade ihop dryga 86km. Sådana siffror har jag inte presterat sedan hösten -08. Bra det med.

Dagens kilometertider från 22km-skylten (första km vid varvtid nr 3) till mål på Grönsta:

Varv Tid Varvtid

1. 0:10:05,5 0:10:05,5

2. 0:10:42,8 0:00:37,3

3. 0:14:59,4 0:04:16,6

4. 0:19:04,5 0:04:05,1

5. 0:23:08,0 0:04:03,5

6. 0:27:00,1 0:03:52,1

7. 0:30:52,6 0:03:52,5

8. 0:34:45,2 0:03:52,6

9. 0:38:28,4 0:03:43,2

10. 0:42:17,8 0:03:49,4

11. 0:46:08,9 0:03:51,1

12. 0:50:00,2 0:03:51,3

13. 0:54:03,7 0:04:03,5

14. 0:58:13,4 0:04:09,7

15. 1:02:25,4 0:04:12,0

16. 1:06:34,4 0:04:09,0

17. 1:10:25,8 0:03:51,4

18. 1:14:20,5 0:03:54,7

19. 1:18:54,1 0:04:33,6

20. 1:23:06,0 0:04:11,9

21. 1:26:54,9 0:03:48,9

22. 1:30:46,2 0:03:51,3

23. 1:35:11,6 0:04:25,4

24. 1:38:58,9 0:03:47,3

Kommer inte på något kul

2011-08-31T20:28:00.003+02:00

Bellmanstafetten gick apbajs. Sprang långsammare än en skadeskjuten sengångare. Bara att glömma att skiten någonsin inträffade och gå vidare. Fotfan känns något bättre vilket medför att jag ska försöka träna ner mig i träsket. "Veckans problem med kroppen" får bli magen som har krånglat de senaste passen. Lite halvdrygt att bli skitnödig mitt i löppasset när man är som längst bort från hemmets trygga vrår. Det går säkert över det med, och någon ny åkomma hinner säkert uppstå lagom tills den aktuella försvinner. (OBS! Jag är inte lika neggig i verkligheten som jag försöker få det att framstå här. Bli inte rädda!)

Igår överlämnade jag min kropp åt vetenskapen då Bosölabbet behövde några flåsvilliga personer för validering av ny syreupptagningsutrustning. Jaeger (tror jag det var) har tagit fram en ny bärbar apparat som är väldigt lätt att handhava, men de ville veta hur exakt den är gentemot den gyllene standarden, Douglassäckarna. Samma visa som jag gjorde i våras med två maxtest inom loppet av några timmar. Först två stycken 8 minuter långa subnivåer på 160w respektive 240w, och därefter maxtestet. Förväntningarna från min sida var inte överdrivet hög då jag knappt har cyklat något de senaste månaderna, men man måste ställa upp för laget. Resultatet blev att jag var långt ifrån mitt personliga rekord från i våras då jag slutade efter 11sek på 540w (90rpm, höjning varje minut med 0.25kp, start på 337w). Nu slutade jag redan efter 10-15sek på 495w. Skulle nog kunna krama ut mer med piggare ben, men men. Ett bra träningspass blev det, och den nya utrustningen visade förvånansvärt jämna siffror gentemot Douglas. Bra där. Sköljde ur benen på kvällen med 1h löpning. Kan sammanfattas som tungt.

I brist på bilder avslutar jag med en klassiker som brukar ge upphov till skratt.

Ja, jag suger på att blogga

2011-08-26T20:58:00.003+02:00

Fan vad jag suger på att blogga. Inte mycket till frekvens mellan inläggen här inte. Dock så kommer det ju alltid, förr eller senare, ett nytt inlägg. Det gäller bara att som läsare av denna sida, ha en stor portion tålamod. Hur som haver, sedan förra inlägget har jag haft ont i min vänstra fot. Det var på det där långpasset jag skrev om som jag trampaed snett x-antal gånger med foten. I och med att vänsterfoten är kraftigt översupinerad är det väldigt lätt för mig att trampa snett, och har så också gjort ett antal gånger tidigare. Det finns således inte särskilt mycket ledband kvar att tänja ut. Har gjort jäkligt ont bara av att gå, men denna vecka har jag kunnat hantera foten bättre och sprungit några gånger. Den ser rätt deformerad ut och är något kraftlös vid frånskjut. Får se om det går att stärka upp den med specifik fotstyrka. Jaja, skitsamma. Det är som det är och det blir som det blir, som den gode Allan sade.

Imorgon är det i alla fall dags för Bellmanstafetten. Har inte sprungit det loppet sedan 2008, så det ska bli kul oavsett vilken kroppslig status jag just nu besitter. Vi i Vallentuna är något vingklippta med småskavanker på en del löpare och några som är långtidsskadade. Micke "Iron-Mike" Andersson är saknad och jag hoppas att han kan komma tillbaka till löpningen igen. Han har en grym dieselmotor i kroppen den grabben. Laser kommer springa sträcka 1 och jag tar vid där efter. Ska bli intressant att se i vilken form man är i. 2008 sprang jag samma bana på 15.58 över de fem kilometrarna. Då var jag i skapligt slag och gjorde veckan efter 32.40 på 10 000m. Härliga minnen.

Nu måste jag bara välja ut vilka skor jag ska springa i. Kan ta ett tag.

Bild från Bellman -08. Imorgon tänker jag återigen ikläda mig ett par fina slitsshorts. Tror faktiskt att det blir samma som jag hade på bilden ovan. Det gick ju bra då.

Tiden flyger

2011-08-17T13:33:00.003+02:00

Redan en vecka sedan förra posten. Fort går det. Tiden alltså. Kan meddela att jag har kunnat träna riktigt stabilt de senaste två veckorna. Känner mig skapligt smärtfri vilket gör det hela aningens roligare. I söndags sprang jag ett långpass på 97min i Ågesta. Startade på Skogstian och där var det riktig terränglöpning. Rötter, stenar och fina stigar. Gilla! Dock var det också rätt maffiga kärr/myrar. Plumsade igenom några gånger i den bruna sörjan. Skorna blev tyngre och fulare, men bra träning ju. Så småningom hittade jag ut på en vandringsled tillbaka till Ågesta (efter att ha genat rakt genom skogen). Avslutade passet på 6:an (6,2km enligt skyltar) där jag löpte ut de sista 4a kilometrarna på 14:50. Helt okej pass tycker jag. Denna vecka blir det nya tag och en något lugnare inledning. Anyways, framsteg!

Kombinerade min träning i helgen med att kolla på roddtävling på Magis. Perfekt att få bli trött själv och att se andra bli trötta. De två som bär den fina Empachern på bilden presterade för övrigt väldigt fina resultat. Looking good inför VM!

Torsdag på en tisdag

2011-08-10T22:59:00.001+02:00

Vände på steken i tisdags och lagade ärtsoppa och pannkaka till middag. Brukligt är ju annars att det äts på torsdagar, men denna vecka passade tisdagen bättre in i schemat. För man måste ju få äta sina pankisar på veckobasis. Jag äter pannkakor för att det är en komplett måltid. Fett (en jäkla massa steksmör), kolisar (x-antal dl vetemjöl) och protein (äggen såklart).

Fick en elak blåsa/skavsår på en tå i söndags (tån bredvid stortån). Gjorde satans ont den sista halvtimmen av det passet. Försökte mig på att springa i tisdags, men pallade bara med smärtan i 30min innan jag linkade in till gymmet och lekte på crosstrainern i 30min till. Vilade från löpning igår och gick istället ner till labbet för en omgång på roddmaskinen. Har inte kört C2 på en månad ungefär, så jag misstänkte att det skulle ta bra. Planen var 3x2000m/3'30'' @7.20 - 7.10 - <7.00. Utfallet blev 7:16.7 - 7:07.7 - 6:55.2. Den sista var riktigt jobbig. En bit från formen i vintras, men inte så värst pjåkigt ändå. Mycket bättre än samma period förra året.

Idag var jag i alla fall åter löpbar igen. Sprang i Elfviksskogen på diverse stigar. Skrapade ihop 76 stabila minuter innan frukost. Fick en skarp Lidingöloppskänsla mot slutet då jag anslöt längs med spåret. Svett.

Här är jag ungefär halvvägs in i stekproceduren. Efter avslutat arbete räknade jag det till 30st pannkakor. Kan meddela att middagssällskapet blev mätta och belåtna.

Mer löpning och en blöt Björn i Kalmar.

2011-08-07T20:59:00.006+02:00

Tjabba, tjena och hallå!

En vecka går mot sitt slut i och med söndagskvällen. En vecka där jag äntligen har kunnat (och velat) träna mer än feta tant Agda. Vänsterlåret känns aningens mindre vid löpning, men helt borta är det inte. Jag har börjat knapra magnesiumtabletter i hopp om att det är en bristvara i min sargade kropp. Blir ju i alla fall inte sämre av det vad det verkar, så jag fortsätter nog att stoppa i mig dem.

Sämre utsikt kan man ha. En perfekt smygläsningsposition också.

Fem löppass har jag avverkat denna vecka (fyra av dem var i rad faktiskt) om 60min, 60min, 71min, 60min och 90min. Maklig distansfart mestadels förutom dagens längre pass då Wallerängen sällskapade. Jag körde i hans distansfart vilket gjorde att jag behövde sträcka på mig lite mer än vanligt. Dock så kan jag tillägga (för att få mig att framstå i bättre dager givetvis) att Waller endast körde 75min och jag skarvade vidare en extra kvart. Man är väl hård...typ. Fick en härlig syndaflod över mig som tack för att jag skarvade. Hade jag haft schampo och duschkräm i bakfickan så skulle jag kunnat tvaga mig i farten. Anyways. Då jag inte hade något annat att göra resten av dagen (förutom att pilla naveln) ställde jag i ordning testcykeln och rev av ett pass. Klassiska styrkeintervaller blev det. Mums. Kändes oväntat bra också. Har knappt cyklat på hela sommaren, men har inte tappat överdrivet mycket. Med lite träning är jag nog snart tillbaka till vinterformen. 4x6'/2'30'' @~330w (6kp), uppvärmning, nedvarning och vila på 220-230w. Sehr herrlich.

Den här mannen, Prefix-Björn, fetpersade igår på Kalmar Triathlon och slutade 4:a i det meriterade sällskapet. Björn var endast några retliga sekunder från 3:e-platsen och en bonkad Ted Ås. Det nya perset lyder nu på respektabla 8.45 och den avslutande maran gick på 2.57(!!). Grattis Björnen! Ta fan inte och lägg av nu som du har sagt innan. Du måste ju till Hawaii innan dess.

Nya löpmarker

2011-08-06T09:13:00.005+02:00

Igår besökte jag ett nytt löparstråk (för mig). Alltid kul att springa på nya platser då intrycken oftast blir så många att man glömmer bort både tid och ansträngning. Trevligt. Platsen för detta var Ågesta. Ågesta är ju mest förknippat med längdskidåkning (vintertid kan tilläggas), men löparspåren var skapligt trevliga dem med. Sprang två varv på "6:an". Enligt spårkartan var längden 6,2km och enligt skyltar 6,0km. Märkligt. Runt 6km var det i alla fall. Fina spår men aningens för brett och grusigt underlag för att göra mig salig. Efter avslutad löpning avrundades vistelsen med ett varmt och skönt eftermiddagsdopp i Magelungen.

Medan jag sprang i skogen ägnade andra sig åt att glida fram på vattenytan.

Torka i semestertider

2011-08-03T15:35:00.002+02:00

Ojoj. Våjne våjne. Jag har inte skrivit på ett tag ser jag. Ni har inte missat särskilt mycket då jag under dessa veckor har varit mer invalid än vanligt. Har knappt tränat någonting och då finns det ju ingenting att skriva om. Nu börjar det dock ordna upp sig en smula, och jag hoppas därför att uppdateringarna kan ske något oftare (om det nu mot förmodan är någon som läser denna dynga).

Jaja, nu kom jag inte på något mer att skriva i kväll, men nu vet ni att jag lever i alla fall. Avslutar med en film. Det klassiska tv-programmet Wimans som gick på Z-TV. Underbart program. Speciellt 24h-sändingarna. Varför görs inte sådan tv längre?...

Scones FTW!

2011-07-04T18:07:00.003+02:00

Sprang en långpanna igår på cirkus 25km också, men sconesen var dagens höjdpunkt. Helt klart.

Tartancomeback som kunde slutat i diskning

2011-06-29T23:20:00.003+02:00

Afton.

Efter att ha varit på plats och tittat på Sollentuna GP igår, blev jag så pass inspirerad att jag ville testa mina egna vingar på banan igen. Var ett tag sedan sist jag tävlade på bana då den skumma skadan jag ådrog mig hösten 2008 i stort sett har omöjliggjort löpning överhuvudtaget. Ikväll var det i alla fall comeback, och sträckan som skulle springas var 5000m på Sommarspelen. Senast jag sprang 5000m var faktiskt på just Sommarspelen 2008, då på Sätra, men nu på Stadion.

Till loppet. Personligen var det en seger bara att jag åter kunde stå på startlinjen och känna den där nerven igen. Hade inga större förhoppningar på tider utan skulle försöka bli trött och få ett bra träningspass. Ungefär första 800m kändes aplätta sedan föll jag in en sorts lufslöpning. Löpte solo efter 1a kilometern. Blev nog lite väl bekväm. Sprang runt och njöt av vädret, publik som hejade och det faktum att det inte gjorde ont i höften. Km-tiderna skvallrar om ett något tappat fokus: 3:10.0 - 3:15.6 - 3:26.0 - 3:23.8 - 3:10.5. 16.25-någonting totalt. Varken bu eller bä. Från och med nu kan det ju bara bli bättre. Kul var det hursomhelst!

En något lustig grej som inträffade efter loppet var att startupproparen kom fram och pratade. Tydligen tyckte han att jag knuffades i starten och att han skulle kunnat diska mig för det, men att han var snäll idag. Kom undan med en varning. Say what!? Det är trångt på startlinjen och någon måste ju ta spets efter att skottet gått. Right? Det är nästintill kutym att stångas med varandra på tartanen och speciellt i startrusningen. Det var ju inte direkt några finnkampstacklingar. Jag hade i och för sig kunnat fjöslöpa och låtit alla andra springa förbi istället...eller inte. Extremt fjantigt säger jag.

Söndag blöta söndag

2011-06-19T22:16:00.003+02:00

Söndag. Jag har sprungit ute i det fria denna söndag. Jag har dessutom sprungit med sällskap denna söndag. Denna söndag...börjar bli tjatigt med upprepningarna nu. Håller mig till det väsentliga istället. Långpass i löpning stod på agendan idag. Bestämde mig för att haka på Laser och Prefix-Björn då jag var sugen på att få köra hårt. Prefixet som tränar inför den där simmacyklaspringatävlingen i Kalmar gav sig ut och värmde upp 5km innan vi anslöt till honom klockan 10.00. Anyways. Jag kände mig skapligt pigg idag. Efter en lite trevande inledning med 4.50-snitt första 20min ökades farten allteftersom. Vädret var ju rätt löpvänligt med 13 grader och regn. Var väl jag som höll i taktpinnen under större delen av passet och när vi kom fram till Grönsta trycktes det lite till. Sprang 4:an baklänges och Laser ville inte få invalidpisk så han ökade på rätt friskt han med. Kände mig stark på flacken och utför, men rätt klen uppför. Höll kanske runt 3.20-25-fart. Bra steg och flyt trots klumpskorna (NB 1080). Löpformen kanske kommer tillbaka som den var för 3år sedan. Eller ännu hellre bättre. Vore kul. In alles blev det 23km med ett snitt på runt 4.10/km. Gott so. Bastun och den efterföljande buffen satt som ett smäck.

Prefix-Björn poserar innan hemcykling. Finn fem fel...

Veckans bilder

2011-06-18T20:29:00.005+02:00

Börjar med grill och eld. Egentligen från förra söndagen, men det är ju nästan samma vecka. Lokation: Troligtvis Bosöns högsta punkt.

Fortsätter med en alldeles ljuvlig (alltså innehållandes stora mängder fett och socker) och egentillverkad rabarberpaj...

...som avnjöts i ett gott sällskap (utöver glassen det vill säga).

Avslutar kavalkaden med en bild på Spenat. Eller rättare sagt Dr. Spenat. Här ses han i ett rätt slitet (men nöjt) tillstånd på sin egen disputationsfest under gårdagskvällen/natten.

1, 2, 3...fungera!

2011-06-13T17:28:00.002+02:00

Hej bloggen!

Pillerknaprandet tycks ha gett en viss önskad effekt - jag känner mig aningens rappare in tha body. Förra veckan blev det bara distans i olika former och på olika platser. Premiärade till exempel att springa brunnsviken runt i lördags. Försökte följa de där hälsospårmarkeringarna. Gick så där. 12km skulle det vara enligt initierade källor (internet alltså) och det tog mig cirkus 49'20''. Rätt stor kontrast att springa där gentemot lidingös berg-och-dalbanespår. Var ju värsta motorvägen. Kan tilläggas att det var varmt också. Väldigt varmt.

Idag spenderade jag eftermiddagspasset inomhus på den trogna testcykeln. Vilket underverk det är. En riktigt trogen vän som aldrig sviker. Har inte kört hårt sedan Duathlon-SM så jag startade lite lugnt - 10x3'/1' @370w. Satt fint och jag blev tillräckligt trött. Kommer med stor sannolikhet dunka fler testcykelpass under sommaren. Är ju så nedrans effektivt. Sola kan jag göra mellan passen.

Avslutar med en klassisk bild på Laser under hans cykelkarriär. Bellmanstafetten -06 tror jag det är. Man bara måste älska det vackra och spänstiga löpsteget. Som hämtat ur skolboken. Laser har dock snäppt upp sitt steg avsevärt efter att han slutade raka benen. Nu slipper man skämmas. Det går alltså att göra något fult till mindre fult över tid.

I need iron, man.

2011-06-10T12:38:00.003+02:00

Min klena kropp har varit osedvanligt klen de senaste veckorna. Misstänker starkt att det har att göra med pollen + näringsbrist (och då i synnerhet järn). Träningen har gått kasst och återhämtningsförmågan är under all kritik. Jag har därför börjat knapra extra tillskott som komplement till blodpuddingen och levern. Min annars så dagliga kost som mestadels har bestått av yogurt + müsli i olika former, verkar inte ha gett mig den näring som jag behöver, tydligen. Märkligt. Anyways. Nu behöver jag inte skämmas över att ta ett järn eller två till maten.

Ligger i hårdträning...

2011-06-07T15:02:00.002+02:00

Avfart

2011-05-16T21:10:00.001+02:00

Blev ett till maxtest på Ltiv i onsdags. Tydligen visade den kära Jaegern lite för mycket fel mot gamla hederliga Douglas. Jag är ju som sagt inte den som är den när det kommer till att ställa upp på maxtest, så jag sa ja. Ville dock inte kompromissa för mycket med träningen vilket ledde till att jag cyklade 3h distans på förmiddagen. Bra uppvärmning liksom. Resultaten från fredagstesterna visade siffror på 5,35 l/min (Douglas) och 4,85 l/min (Jaeger). Rätt stor skillnad således. Prestationsmässigt cyklade jag prick ut 517w och failade att fortsätta efter det. Igår gick det snäppet bättre. Syreupptaget kickade in på hela 5,51 l/min med Douglassäckarna. Nytt personligt världsrekord och första gången över "dröm-5,5"!! Prestationen var även den bättre - 5 sek plus. Vikten innan testet låg på stabila 74,9 kg. Det tar sig, det tar sig. Jaegern visade för övrigt 5,39 l/min denna gång. Mycket bättre än förra testet, men fortfarande lite off som synes.

Ett annat gott besked kom på torsdagens morgonlöppass. Körde min klassiska 12km-runda igen och som vanligt kollade jag inte på klockan förrän efteråt. Benen hade en gnutta tunghet i sig, men kände ändå att det fanns något sorts steg att sträcka ut. Ansträngningen kan väl översättas till distans/medelhård distans. Trots kuperingen på rundan så stannade klockan på 49,06 vilket ger 4,05-tempo. Rätt bra tid att kunna snyta ur sig utan att ta ut sig. Med lite ökad löpträning bör det gå att springa rätt fort till hösten. Förutsatt att inget bakslag sker det vill säga...men i dagsläget är jag positiv!

Tunnel

2011-05-10T21:26:00.002+02:00

Hänt sedan sist då. Det var ju rätt purket väder i början av förra veckan, vilket ledde till att testcykeln fick dammas av igen. Praktiskt att ha en sådan när man är för vek för att ge sig ut i den riktiga världen. Helgens träning blev annars skapligt härdande för kroppen. Fredagen inleddes med en morgonjogg (eller lite snabbare än jogg blev det) på min klassiska 12km-runda i lidingöspåren. 52min drygt tog det vilket ger ett snittempo på ungefär 4.20min/km. En skaplig känsla faktiskt, och det berodde nog på att jag inte hade kört så överdrivet mycket cykling tidigare i veckan. Senare på dagen cyklade jag in till GIH för ett maxtest i LTIV. Jhonny och Hans behövde "någon" som kunde hjälpa till med validering av deras Jaeger. Jag är ju inte den som säger nej till maxtest direkt, hehe. Det var samma protokoll som förra vintern då jag körde med Thomas och Seglarn. Först ett långt submax på en massa låga wattnivåer och varierande kadens, för att sedan gå upp till max. Maxet gick jäkligt bra måste jag säga. Körde på en Monark 828 och det var 90 i kadens som gällde. Min tidigare toppnotering låg på 59'' på 495w-nivån. Nu trampade jag ut den nivån + den nästkommande på 517w och stannade efter runt 10'' in på 540w-nivån. Herrlich! Skönt att man i alla fall utvecklas i labbet.

Lördagen bjöd på cykeldistans i solen. Blev en längre runda än tänkt. Landade totalt hela dagen på 4,5h och jag kände att benen hade blivit lite möra. Då jag under söndagen ånyo skulle köra ett duathlonrace var det kanske inte helt optimalt, men vad ska man göra. måste ju träna för att undvika alla dessa välfärdssjukdomar. Trampade till Väsby där tävlingen gick av stapeln och värmde upp på löpbanan. Kände då att benen inte ville springa fort. Första löpningen blev därför en rätt lugn sådan flåsmässigt då benen inte kunde springa fortare. Tror det var 3.30-fart ungefär. Växlade skitsegt och kom ut till cyklingen som 7a tror jag. Cyklade om en på direkten och sedan en till en bit innan vändpunkten. Blåste rätt skumma vindar och tillbaka vägen blev ganska tungkörd, i alla fall för mig som hade landsvägshoj. De andra körde ju på tempomonster med diskhjul och grejor. Sista löpningen var rätt odramatisk och den sprangs mest igenom utan att maxa fullt ut. Slutade 5a totalt på 58.30 någonting. Cyklade sedan hem till Bosön med ryggsäck på ryggen. Skarvade så att jag fick ihop 2,5h till bara för att solen sken.

Nästa duathlontävling sker på hemmplan här på lidingö. Cykelbanan verkar till stora delar vara på den klassiska epilogenbanan. Svett!

Tystnad

2011-05-03T15:19:00.002+02:00

Bloggtorka deluxe. Sådant som händer. Anyways, sedan sist har jag kört ett cykellopp (Östgöta). Gick skit. Kraschade och fick en del mindre behagliga skrapsår. Tur i oturen var att jag ramlade på den vänstra sidan nu, och cykeln klarade sig bättre. En eker på framhjulet, hjälmen + kläder för 2000kr som pajades. Kul.

Nu har kroppen läkt ihop skapligt i alla fall, och jag har börjat lufsa lite löpning igen. Har tappat en del löpform sedan i vintras och de långa distanscykelpassen gör ju benen till betong. Något svårt med koordinationen i utförsbackar främst. Sket i cykeltävlingarna på Hammarön under valborgshelgen och tränade istället. Gjorde dessutom debut i söndags på en duathlontävling. Brottby Duathlon i...Brottby. Löpning-cykel-löpning över distanserna 5km-20km-2,5km. Grymt skoj att tävla i denna disciplin måste jag säga. Kom 4a totalt på 59,25. Vann gjorde Erik Strand på 57,40. Första löpningen gick okej. Växlade ut som 3a (var definitivt inte snabb på att växla). Cyklingen blev intressant då det blåste kraftig motvind fram till vändpunkten. Jag var den enda av de främsta som hade linjecykel och fick borra ner huvudet lite extra. Sista löpningen kändes i benen.

Blir repris nu på söndag igen i Väsby. Med en tempocykel och stigande löpförm kan det nog gå rätt så mycket bättre. Intressant indeed.

20min-test på Monarken

2011-04-12T20:52:00.003+02:00

Godkväll. Tidigare idag körde jag ett rätt lyckat testcykelpass. Sällskapet nere i Bosölabbet var nog en starkt bidragande orsak till att det gick så pass bra. Fika-Thomas på rullskidor på stora löpbandet, Seglarn joggandes bredvid, Cissi på roddmaskinen och Laser som "hängde" i avslappnad klädsel. Det köttades duktigt på alla håll och kanter med andra ord. Jag planerade för ett mindre formtest då söndagens pass gav mersmak och att jag kände mig skapligt fräsch i benen. Anyways. Ville få en kom-i-gång-intervall innan allvaret, så 10min tröskel fick väcka kroppen.

Passet: 10'/5' (tröskel) + 20' (max).

Utfall: 10' @360w, ~60rpm (6kg) + 20' @~410w, 68-69rpm (som oftast) (6kg).

Som synes gick det bra. Har haft på känn att jag skulle kunna klara av 20min på 400w och nu gjorde jag realitet av det. Valde en relativt låg kadens då jag varit stark på det under vintern. Kadensen pendlade mellan 67-70rpm, men låg oftast på 68-69rpm. Under sista minuten trissade jag dock upp den lite mer och hamnade på dryga 440w och sedan sista 20-30sek ligga över 500w. Kan meddela att jag var rätt mör efter att klockan slagit över till 20min. Seglarn var snabb med att ta laktat och det landade på 13,8 mmol. Trevligt. Efter vad jag erfar (och har fått höra) är dessa siffror ganska bra över ett 20min-test. Kul. Kul att man kan se en progression i träningen. Kul också att det går att förbättra sig så här mycket med en varierad form av träning. Cykling, löpning roddmaskin och styrka kombinerat is the shit.

Mer siffror: Fick se laktatresultaten från förra veckans test idag också. Maxvärdena var inte något imponerande med höga 12 mmol som mest. De som var tagna på subnivåerna visade däremot fina ekonomiska siffror - 0,84 mmol @240w. Helt okej.

TDM på åskådarplats

2011-04-11T09:43:00.002+02:00

Kroppen börjar så sakteliga läka ihop efter den där kraschen. Förra veckan var dock ingen höjdare, speciellt inte efter maxtesten. Revbenen ogillade starkt att jag ventilerade på max (dessutom två gånger på samma dag). Resten av veckan gjorde det hiskeligt ont bara av att gå och stå. Hade planerat in och sett fram emot att få springa Terräng-DM i Ursvik som gick av stapeln igår, men icke. Testjoggade dagen innan och då kändes det rätt oskönt kan man säga. Surt sa räven då jag tror att jag hade haft tämligen goda chanser på den tunga banan + att vi (Vallentuna FK) med stor sannolikhet hade bärgat lagguldet då också. Ska leta i kalendern efter en ny litet pittoreskt lopp att delta i. Laser presterade dock mycket bra och spurtade(!!!) in som 2:a strax efter jänkaren Brandon. En bra generalrepetition till helgens Terräng-SM i Uppsala. Kan gå bra där för hans del.

I brist på tävling igår körde jag istället ett testcykelpass med ett något hårdare inslag. 4x10'/3'. #1-3 @350-364w (50-52rpm), #4 @402-420w (67-70rpm). Trevligt att få trycka på och flåsa under en lite längre stund. Cykelformen rent kraftmässigt verkar vara där i alla fall. Tekniken och känslan ute på vägen är något släpande dock, men det kommer väl så småningom. I guess.

Maxtest x2

2011-04-05T20:27:00.002+02:00

Två stycken maxtest gjorda idag. Första klockan 09.00 och det andra klockan 14.00. Hade hoppats på ett bättre utfall, men det blir inte alltid som man har tänkt sig. Sursega ben, och revben som stack till en anings vid full ventilation. Nog med svepskäl. Det var ju frågan om en validering av den bärbara utrustningen, och då jämfört med Douglas gamla säckar. Bosölabbet var fyllt av kändisar så som Gullstrand, Fika-Thomas, Seglarn, Elghen, Mr Jaeger och Christer Malm.

Testet: 8' @160w, 80rpm - 8' @240w, 80rpm - 1' @225w, 90rpm, sedan på maxet.

På första testet pallade jag med 30sek på 495w och på andra dryga 40sek på samma nivå. Syreupptaget var dock ett litet glädjeämne då det visade sig landa på 5,47 l/min (med dogges säckar) på första testet. Nytt personligt världsrekord. På det andra med bärbara blev det platå på endast 5,2. Ventilation på runt 200 l/min också. Rätt stor skillnad också på hur lätt det var att andas genom de olika systemen. Den bärbara Jaegern var way more behaglig än trögslangen till säckarna. Skulle vara kul att testa att köra ett rent prestationsmaxtest utan mask. Bör gå att få upp watten en bit då.

Jaja, gjort är gjort och jag tjänade en bra hacka på cirkus 40min arbete. Fick dessutom en gratis lunch uppe i restaurangen. Tack Jaeger!

Jag kommer inte på någon rubrik

2011-04-03T19:41:00.004+02:00

Slut på veckan. Skönt. Har varit en skapligt hård vecka träningsmässigt får jag änså lov att säga. Runt 17h träning (effektiv tid givetvis och ingen styrka inräknad), och det utan att ha nött en massa utetimmar i sadeln. Bra för att vara mig. Det kunde dock ha blivit några timmar till i boken, men krämpor efter kraschen har hämmat något. Revbenen är lite so so, och gör att sömnen kortas ner något under nätterna. Även vid löpning gör de sig påminda. Höger ljumske är också väldigt bråkig. Den måste ha fått sig någon sorts smäll i det mindre mjuka fallet. Var tvungen att korta ner gårdagens morgonjogg då den ömmade lite för mycket för mitt eget bästa. Testcyklingen fortskrider dock enligt plan, och det får anses gott nog. Gårdagskvällen bjöd på 10x3'/1' @370-377w, 100-102rpm (3,7kg). Stabilt, fint och kontrollerat. Totalt 2h så där på lördagsaftonen. Tur att det var Go'kväll och Nyheterna på televisionen som underhållning. Zu morgen är det en planerad vilodag. Den första på nästan tre veckor. Skönt det med. Får hoppas på att benen blir pigga av det tills på tisdag då det vankas dubbla maxtest. Mmm...

En sådan där klassisk egocentrisk testcykelbenbild. Pga suddigheten syns inte stubben så bra. Tur.

Lite smått och gott

2011-03-29T21:22:00.003+02:00

Okidoki, damage control modell större gjord i dagarna (av mig själv alltså, och jag åsyftar träningsbarheten). Igår bidde det 91' roddmaskinsdistans vilket i meter blev 23000. Kroppen klarade av detta test utan att ge ifrån sig alltför mycket smärta. Revbenen var lite känsliga i slutfasen av draget, men annars good. I förmiddags grenslade jag den vackra 884:an för ett inspirerande tc-pass. Kände ej av smärta någonstans på detta träningsverktyg heller, men jag kan tänka mig att det skulle göra ont i ribsen om jag skulle stå upp och bända styret. Kan lika gärna dela med mig av passet jag körde också (mest för att det gick bra). Klassiska styrkeintervaller, 4x10'/3' + 5'. 1a, 2a och 3e intervallen kördes på 350-357w mestadels (7kg). På 4e sänkte jag vikten till 6kg men körde första 5' på 360-366w (60-61rpm) och sista 5' på 402-408w (67-68rpm). Vilade sedan 3' igen och körde ytterligare 5' på 408w i snitt. 2h in alles. Skapligt kontrollerat och absolut ingen toksyra någonstans. Bra kvitto om jag får säga det själv. Bästa känslan på cykeln sedan innan sjukdomsperioden. På eftermiddagen stack jag ut på ett 71' löppass också. Något tunga ben och här var också höger ljumske en smula skum. Kan hända att den fick sig en törn i kraschen.

Enervits nya återhämtningspulver Quadra Pro brukar skakas ihop efter de hårdare träningarna nuförtiden. Välsmakande (i alla fall vanilj) och lättlöslig. Mmm...

Ajaj i kroppen

2011-03-27T21:40:00.003+02:00

Uppdateringsfrekvensen har varit rätt kass senaste tiden, jag vet. Hade planerat för ett relativt positivt inlägg innan helgen, men nu är det inte mycket utav det positiva kvar. Kraschade igår under Bosöträningen inomhus på tartanen. Personen framför gick för tajt in i kurvan och drog i pedalen vilket gjorde att denne föll i backen. Jag som låg precis bakom hade inte en chans att rädda upp situationen utan brakade rätt in och fick en skaplig luftfärd + en till cyklist bakifrån. Minns att jag svår å det grövsta så fort jag låg still på marken. Inga fina ord kan tilläggas. Gjorde en snabb damage control och konstaterade att alla kroppsdelar satt kvar där de skulle. Det var högersidan av kroppen som fick ta smällen. Hand, armbåge och höft fick fina skrap-/brännsår. Några revben blev aningens ömma också. Testade att köra testcykel idag och det gick utan att göra alltför ont. Haltar dock en smula när jag går och det är oklart om det är möjligt att springa problemfritt. Sammanfattningsvis klarade jag mig relativt bra ändå. Det kunde gått mycket värre, men samtidigt känns det så himla onödigt. På tävling kan jag köpa att det ska finnas risk för att vurpa/krascha, men inte på träning. Där ska man inte ta så stora risker. Det här är faktiskt andra gången i vinter det sker en krasch för oss på Bosön. Det är två gånger för mycket.

En väldigt tråkig grej var att min cykel fick en spricka i bakgaffeln samt att de nya hjulen blev lite skeva samt repade. Skapligt okul att vara utan cykel att träna och tävla på mindre än en månad innan premiären + att man har lagt ut en del slantar ur egen ficka på den. Får se hur detta löser sig.

Avslutar i alla fall med något glatt (eller gott kanske passar bättre in). Firade av våffeldagen i förtid i onsdags. Dubbla våffeljärn + en massa feta och söta tillbehör gjorde det hela mycket lyckat. Vinnarkombon bestod av nutella, banan, akaciahonung, kanel och grädde. Very mycket gott! På bilden ser ni någon som försöker nalla en våffla innan allt är klart. Jag hann dock avstyra det hela tid.

Tillbaka i rutinerna

2011-03-21T09:40:00.002+01:00

Finally. En veckas träning i kroppen nu efter en veckas sjukdom. Bra där. Dock har det varit rätt segt i kroppen på de flesta av passen. Återhämtningsförmågan har fått sig en törn vilket har medfört ett något lägre tempo än vanligt. Skrapade ihop cirkus 11h förra veckan + ett styrkepass i alla fall. Bra "kom-i-gång-träning". Igår (söndags alltså) blev det ett kombopass med först 90min löpning i det varma vädret och sedan 90min monarkcykling i den varma lägenheten. Mycket behagligt att få röra på fläsket under en längre tid igen. Nu är det bara att hoppas på att snösmältningen fortsätter i rask takt. Igår hittade jag några schyssta barmarksstråk ute vid Elfvik. Obeskrivlig känsla att få springa på geggigt gräs. Muchos kulos.

Bjuder här på avslutningen av årets Milano -San Remo som gick av stapeln i lördags. Väldigt mycket med underhållning på de avslutande kilometrarna.

Och så blev jag sjuk och blev den skugga du ser nu

2011-03-17T12:38:00.007+01:00

Achtung bitte! Sjukdomen blev en envis passagerare för kroppen att kasta ut. En (1) hel vecka utan att få flåsa (förutom det frekventa snytandet dårå), men så kunde jag äntligen i tisdags återgå till träning igen. Halleleluhja! Från att ha varit i en riktigt god form pre sjkudom, till att vara tillbaka på ruta ett (nästan) post sjukdom, tär en anings på psyket. Missade ju nu roddmaskinstävlingen vilket var väldigt försmädligt må jag säga. Hade kunnat gå bra fort där då träningspassen innan indikerade stordåd. Jaja, shit happens. Nu måste jag träna upp mig några veckor för att sedan iscensätta en egen "tävling" över de 2000 långa metrarna. Bör gå det med.

Det sista träningspasset innan digerdödsuppehållet var annars rätt skapligt enligt min mening (säkert också en lätt bidragande anledning till att det bröt ut). Testcykel och styrkeintervaller om 5x10'/3' @350-364w (7kg i korgen) + 5x30''/2' @~600w (vilan på ~270w). Framsteg som blev ett bakslag kan man säga så här i efterhand. Tyder dock på att progressionen i träningen går åt rätt håll. Gott så.

Ny komponentgrupp på cykeln - Sram Force. Linus var hygglig att byta ut den skruttiga Ultegragruppen + att jag bytte till mig ett par hjul av honom också. Bra bra.

I-landsproblem

2011-03-09T22:08:00.002+01:00

Jaja, jag bloggar väl då, men bara en kortis.

Ett i-landsproblem jag har upptäckt i och med det ivriga bloggandet (ogillar ordet blogga egentligen. Låter töntigt.) är att ha med bilder till texterna. Har man en någorlunda hyfsad mobil (eller "smartphone" som det så fint heter nuförtiden) kan man relativt enkelt dokumentera sin gråa vardag. Jag har en sådan där smart telefon med kamera och tar också bilder med den (hör och häpna). Det jag dock tycker är drygt är att ladda över bilderna till datorn. Har försökt att göra det på trådlös väg men gått bet. Man måste använda en sladdjävel. Sladden är densamma som man laddar telefonen med, så det är inte det att jag inte har tillgång till den. Grejen är att sladden befinner sig cirkus 1,5m från datorn och jag "orkar" helt enkelt inte gå och dra ur den ur väggen stup i kvarten (läs: max 1 gång/dygn). Jobbigt läga va? Ett renodlat i-landsproblem. Man kanske skulle skaffa sig en extra sladd att ha på en armlängds avstånd? Anyways, på grund av ovanstående dilemma blir det således inga bilder till detta inlägg, men nu vet ni varför.

Btw - Har varit sjuk och är nu på väg att bli friskare (peppar, peppar). Optimal uppladdning inför lördagens tävling. Wii.

5000m roddmax

2011-02-28T21:40:00.003+01:00

Greetings kamrater! Helgen är över och en ny stygg träningsvecka har börjat. Knäaset känns bättre och det har gått att genomföra skapliga pass. I lördags cyklades det inne på bosöovalen på morgonkvisten. 3x20'/4' genomfördes med vallentunagänget. Mina ben var inget vidare pigga. Väldans tröga och träningsvärkande efter torsdagens styrketräning. Flåset var dock lugnt och pulsen som toppades in på 168 indikerar på lokal trötthet istället för central. Samlade ihop mina 2h träning innan jag traskade hem för föda och sömn. Dagens andra pass förlades sedan nere i labbet där det skulle bli rodd. Bestämde mig efter en diger uppvärmning för att testa att köra 5000m. Tyckte att kroppen ändå kändes skaplig, så varför inte testa och se. Siktade in mig på 1.45-snitt (17.30) vilket kändes som en rimlig tid att klara av. Gick dock betydligt bättre än så. Låg förhållandevis lätt och ledigt i 1.43-1.44 och höll igen en anings i mitten för att inte gå över gränsen. Hade en hel del krafter kvar mot slutet och kunde trycka ner snittet ett antal enheter sista kilometern. Sluttiden blev 17:15.2 och pulsen toppades på 190. Rätt bra tycker jag med tanke på förmiddagspasset. Tror också att det är en rätt skaplig tid faktiskt (med svenska lättviktsmått mätt i alla fall). Bör gå att kapa x-antal sekunder med en fräsch kropp. Jaja, ett bra pass blev det!

Här ser ni splittarna från passet. Snabb sista kilometer som synes. Blir redan sugen på att kötta igen och knäcka denna tid.

XL och rodd

2011-02-23T22:04:00.003+01:00

Som jag nämnde i måndagens inlägg är roddformen god just nu. Idag blev det 3x15'/4' på GIH:s fashionabla gym. Har aldrig kört så pass långa intervaller samt totalmängd förut, vilket medförde en viss oro innan. Oron var dock obefogad då jag inte hade några som helst problem att hålla farten idag. Snittider: 1:49.5 - 1:49.2 - 1:48.1. På sista testade jag att trycka de sista 2' och fick ner farten till 1:34 utan att slita för det. Gott. Ryggen känns dock rätt sliten efter allt roddmangel. Den får ju jobba en del i draget så att säga.

Bild från gårdagens XL-Gala i Globen. På bilden skymtas det suddiga 400m-löpare. En wiss man syns i blått i vänster bildkant. VIP-biljetterna gjorde aftonen till en mycket trevlig tillställning. Gratis är alltid godare.

Knä, smärta, rodd och brunch

2011-02-21T21:19:00.003+01:00

Har ett bråkande knä för tillfället som sätter några mindre käppar i hjulet träningsmässigt. En lätt överbelastad ITB-sena till följd av för hård löpning med en redan för trött kropp. Även cykling gör att en smått obehaglig smärta uppstår. Okul. Är dock hoppfull om att det är en relativt kort rehabilitering på detta. Några extra vilodagar gör säkert susen. Den föregående veckan blev därför något modifierad och oplanerat mesig enligt mitt tycke. Enbart korta distanspass, men kvalitén blev i och för sig rätt skaplig, om jag får säga det själv (och det får jag ju). 1st kvalitetspass på testcykel + 3st på roddmaskin. Bra där. Rodden går stadigt bättre och bättre, och tekniken blir förfinad för varje pass som går. Passen enligt nedan:

3x12'/3' växelträning i "tröskelfart/-ansträngning, 3'/växel i varje 12' (24-22-24-22-takt), dragfaktor 130. Snittider/500m: 1:50.2 - 1:49.5 - 1:49.2.

3x8'/4' (15''/15''), 9-10 drag/15'', fart mellan 1.33-1.35/500m som oftast.

5'/5' - 4'/4' - 3'/3' - 2'/2' - 1'/1' - 2'/2' - 3'/3' - 4'/4' - 5'. Intervallstege där man utgår från att enminutaren (1') ska gå i tänkt tävlingsfart över 2000m, och därefter lägga på 2'' på snittfarten för varje ökad minut. I mitt fall utgick jag ifrån 1.38/500m. På bilden nedan ser ni det antecknade utfallet. Det gick ganska mycket bättre än väntat (och plan) som synes.

Efter en behärskad start kom maskineriet igång ordentligt och det var inga som helst problem att hålla farterna. Det svåraste var nästan att inte gå på för fort. Avslutade sista minuten på sista intervallen i 1.38-1.39/500m. Väldigt roligt (för att skämta till det en smula).

Efter avslutat pass igår (den föregående bilden med pappret alltså) var humöret på topp (och likaså hungern). Blev därför en hemmagjord söndagsbrunch med allehanda godsaker att förtära (ekologisk nutella till exempel) tills magen var breddfylld. Spriten som skymtar på bilden kan ni dock bortse ifrån, då den tyvärr inte ingick i brunchen. Så kul får man inte ha det förrän man sätter ett nytt PB. Tydligen.

Il piccolo principe

2011-02-18T11:03:00.004+01:00

Den lille prinsen har ju blivit proffs till i år. Fett coolt (som ungdomarna skulle uttryckt det)! Han befinner sig nu således i den italienska värmen där hans nya lag (Amore & Vita) huserar. Prinsen har inte legat på latsidan heller då träningsdosen i timmar/månad är tresiffrig(!!). Mein Gott. Tävlingspremiären sker enligt uppgift imorgon, och det är inte vilken bonnatävling som helst - Trofeo Laigueglia. En skapligt stor italiensk endagstävling. Bredvid sig på startlinjen kommer åkare som Ivan Basso, Peter Sagan, Mikhail Ignatyev, Danilo Di Luca, Damiano Cunego och Alessandro Ballan stå, för att nämna några. Återigen, fett coolt!

Prinsen spänner upp sig i det nya teamkitet. Deffen verkar börja komma, och han ser ju onekligen rätt taggad ut. Oklart dock om tofflorna ingår i utstyrseln. Verkar vara varma och sköna i alla fall.

Bild lånad från Anders Grönqvists sida

Personligen harvar jag på i det kalla svennelandet. Har några småskavanker som stör träningen något för tillfället i rygg, revben, knä, hälsena, lillfinger, höft med mera, men det är ju helt normalt. Skulle kännas högst obehagligt att inte ha ont någonstans. Då vet man att det är något som kommer gå fel snart. För att nämna ett pass jag kört i veckan plockar jag ut tisdagens testcykelkörning. 2x20'/5' @350-357w (3,5kg 100-102rpm). Genomfördes utan några konstigheter egentligen. Bara att trampa och flåsa lite. Så, nu vet ni det.

Åter vid tangentbordet

2011-02-15T11:14:00.006+01:00

Dåligt med uppdateringar från min sida de senaste dagarna. My bad. Har prioriterat andra saker istället. Typ livet, ni vet. Idag fann jag dock en skrivlucka och då tänkte jag passa på att plocka ut några guldkorn från dagarna som passerat. I lördags var det åter dags för ett gristidigt bosöcykelpass med vallentuningarna. Benen var något krispiga efter styrkan på torsdagen, men trycket fanns ändå där. Blev mycket tid för näsan i vinden vilket gav en tillfredsställande trötthetskänsla mot slutet. Hade ett bra samarbete i min lilla grupp med Gingsjö och De Jaeger. Tyvärr inträffade det en krasch under 1:a intervallen. Obra. Såg inte vad som hände då jag låg framför ekipaget, men ett trasigt nyckelben blev det för den som råkade värst ut.

Direkt efter det 2h långa cykelpasset lyckades jag lura med mig ut Seglarn på ett löppass. Då det hade snöat något kopiöst var det fina förutsättningar för kvalitativ snöpulsning. Solen sken och snön var orörd vilket gav en mycket god sinnesstämning. Seglarn och jag varvades om att göra det jobbigt för den andre genom att hitta elaka höjdmeter och tung skare. Jag gick dock vinnande ur striden, hehe. Cirkus 75min hård snölöpning bidde det. Bra skit. Därefter var det högkvalitativ komning resten av dagen.

Så här såg fossingarna ut efter löpningen. Lätt isbildning kring fotlederna. Säkert en anledning till att jag fick hälsenekänningar dagen efter. Jag menar, det är ju ej helt optimalt att ha iskalla hälsenor då man utövar ansträngande träning. Ullstrumpor på hädanefter med andra ord.

För att erhålla bästa tänkbara återhämtning blev det bakning under lördagskvällen. Fett och socker är bra skit. På bilden syns klassiska kolakakor med twist, aka kanelkolakakor. Enkelt att tillverka och med en bra energitäthet.

Resultatet. Ett glas mjölk vid sidan av är ett givet måste, och ett trevligt sällskap skadar inte heller, kan jag intyga.

Dö vinter, dö...

2011-02-11T15:34:00.002+01:00

Livsglädjen nådde bottennivåer imorse. Snökräks överallt. Fy fabian. Kan man bli mer less på skiten? Jag hatar snö. Givetvis lamslogs den kollektiva trafiken här på ön också. Bravo. Det verkar dock som om att de har börjat rulla nu strax efter 15, så nu kanske det kan bli någon timmas jobb.

O våren, where art thou?

//Mr Megabitter

Apropå ingenting

2011-02-08T20:03:00.008+01:00

Så här ser nya Streak Racer ut i år. Enbart färguppdatering, men en rätt snygg sådan.

Så här ser godishyllan ut i den lokala butiken. Gott är det, men förbjuden frukt. Bilden får bli mitt substitut. Är det detta som kallas ögongodis?

Anyways. Två hårdare veckor är lagda till handlingarna och nu följer således en lugnare. Kör alltså 2:1-principen. Tycker att den funkar bra på mig. Den lugnare veckan innebär minskad totalmängd samt något avkortade kvalitetspass (i alla fall under 2/3 av veckan). Allt för att säkerställa en god tillgodogörelse av alla de svettiga timmar man de facto lagt ner. Använder mig av den gamla klyschan - "Hellre 10% undertränad, än 1% övertränad".

Imorgon är jag labbråtta åt Gullstrand och Stavhoppar-Martin. Nya tester i löpekonomistudien ska göras. Hoppas de har skrotat de där hörlurarna...

Viktiga vikter

2011-02-06T09:05:00.003+01:00

Har kittat upp testcykeln igen. Boysen på Bosölabbet var hyggliga att låna ut 5st 100g-vikter till min ("lånade") testcykel. Möcket bra. Nu kan jag justera belastningen på ett bättre sätt, och då mer kunna välja en kadens som jag känner för. Då jag har en fetisch för styrkeintervaller för tillfället har jag testat de nya vikterna där. De senaste passen har jag börjat köra med 7kg totalt i korgen, och har lagt på 1st 100g-vikt på de sista intervallerna. Vill inte ha en för hög kadens, utan gärna ligga på 50rpm +- 1-2rpm. Med 7kg har jag ökat upp mot +53rpm på sista intervallen, så för att motverka en högre kadens har jag nu lagt på 100g. Kruxet är att displayen på cykeln endast går att knappa upp till 7,0kp. Fick därför tillverka en minneslapp med kadens och effekt vid 7,1kp och 7,2kp. Man är ju lite hjärndöd i stridens hetta, så en lapp är välbehövlig då huvudräkning inte är att rekommendera. Det högre momentet kändes av i alla fall och jag kunde på gårdagens pass ligga stabilt på 52rpm med 7,1kp under sista 10-minutaren. Det går framåt.

Så här festligt ser det ut i korgen när man trampar sig trött. Hmm...finns ju lite plats över för ytterligare kilon. Intressant.

Saucony Hattori

2011-02-02T22:12:00.002+01:00

En ny liten godbit dök upp i butiken idag, Saucony Hattori. Dock är det endast ett exemplar, och som ska testas av den sympatiske Victor, tillika prylbloggare på Runnersworld. Till allmänheten kommer den tidigast till sommaren. Enligt Saucony inom Sveriges gränser kring juni/juli. Hattori är en så kallad "barfotasko" med noll skillnad i drop från häl- till tåparti. Den har en extremt tunn sula samt ovandel, och justeras med hjälp av två kardborreband. Riktigt snygg sko må jag säga, och alla Five Fingers-fetischister (aka Colting-lovers) borde bli lite våta i brallan av denna. Personligen är jag aningens mer försiktigt optimistisk. Tycker att en "barfotasko" är skapligt överflödig att ha (om man ska springa i dem det vill säga. Funkar säkert utmärkt som tofflor och okynnesflanering.). De är inte särdeles bekväma att springa i då sulorna är för tunna (snackar generellt här) och ovandelen oftast är av en mer sladdrig karaktär. Nä, mina favoritlättviktsskor är de klassiska Adidas Adizero PR, världens bästa sko (den empiriska metoden användes för att komma fram till detta val). Den vägde 125g i storlek US 11 (eur 45, 29cm). Damn bra skit. Tyvärr finns den inte längre bland oss, men den levererade x-antal personliga rekord och grymma träningspass. Saknaden är stor.

Häng gud

2011-02-01T13:24:00.002+01:00

Ett "mellan-fm-och-em-passet-blogginlägg". Innehållet i inlägget saknar rätt stor relevans, men ibland måste man ju bara skriva och dela med sig av något aningens mer ovidkommande humbug (för att behålla den digra läsarskaran det vill säga). Nedan är ett klipp från "Ebba the movie". Vilken klassiker. Bjuder på klippet från kyrkan där Thåström förmedlar ett vackert budskap där han sitter vid orgeln.

Nu ska jag iväg och ro maskin. Bis später.

Helgträning + brödtext som bildtext

2011-01-30T15:22:00.005+01:00

Veckorna rullar på och en något tuffare är nu nästan avverkad. Väldans tillfredsställande att känna sig allmänt sliten inför varje pass. Då vet man att man inte mesar allt för mycket. Gårdagen bjöd på ännu ett "Bosöpass" (cykel inne på ovalen alltså) i arla morgonstund. Trött som en gris innan, men det ordnade upp sig. Det är ju rätt kul att få cykla racer (och dessutom i kortkort), så tröttheten tog en paus i 2h. Hade väl inga pangben, men som sagts tidigare har lägstanivån höjts. Gick att hålla en god fart. Ni(e)ls Penton Penter Pentonen behagade att närvara också efter att ha tjuvtränat på barmark i Nice med Prinsen. Han var stark (som han brukar vara) den gossen. Masade mig ut på 1h löpdistans på eftermiddagen också. Då jag finner det urbotat tråkigt att springa på vanliga vägar, snörade jag på mig ajsbaggsen och trampade ut i skogen. Lyckade komma hem precis innan det blev för mörkt. Gut. Det var den träningsdagen det.

Zu tage har det löpts en något längre tur i reservatet (Lidingö alltså). Sällskapet för dagen var Laser och Prefix-Björn (besparar honom det andra, mindre smickrande, smeknamnet). Kroppen min protesterade på alla möjliga sätt och vis, vilket ledde till en allmänt okul runda för min del. En gruvlig seghet, magoroligheter samt lite höftpest kantade turen. Det var i alla fall vackert väder. Anyways, skiten sprangs och klockan stannade på 2h ganska precis. Belöningen kom efteråt i form av en pizzalunch med ovanstående sällskap + Waller som joinade. Den okuliga rundan var därmed bortglömd. Pizza är bra skit.

Har gjort en ny, helt revolutionerande, frukostupplevelseupptäckt (långt ord det där). Knäckebröd i allmänhet är ju the shit, men det är skillnad på knäcke och knäcke. Falu Rågrut i all sin är, men Leksands surdegsbröd - Fäbodknäcke - är en ruskigt njutfull smakupplevelse. Inte det billigaste brödet i hyllan, men ibland får man unna sig lite vardagslyx. Gott värre.

Överkonsumtion

2011-01-28T08:53:00.004+01:00

Var på bio i onsdags. Hade kvar ett gäng kuponger från maxtesten förra året, och de skulle gå ut den dagen. Tvungen att passa på liksom. Hade dessutom sådana där tillhörande menybiljetter som innefattar 1 mellanpopcorn och 1 mellanläsk (vilka var allt annat än "mellan". Snarare någon sorts super size.). Var ju givetvis tvungen att använda dessa (tre till antalet) också. Självfallet orkade inte jag + sällskapet äta upp allt. Blev över en och en halv "mellanpopcorn" ungefär. Så kan det gå, men jag var ju "tvungen" att utnyttja mina förmåner då det var gratis. Filmen som skådades var för övrigt "Cornelis", och uttlåtandet från sällskapet var - En platt film. Agree. Rätt slätstruken.

PB 2000m

2011-01-25T21:02:00.003+01:00

Bilden säger allt. Nästan. Nytt roddpers på 2000m med ganska precis 3 sekunder. Najs. Det gjorde fruktansvärt ont i kroppen sista 500m och efteråt var det bara att lägga sig platt ner på golvet och flåsa ut i 10min. Hade faktiskt inte maxat en 2000ing sedan i mars förra året. Det gör ju något förjävligt ont, så man undviker det gärna in i det sista. Är alltid lätt ångestladdat de där sista sekundrarna innan man drar igång för start. Hade siktat in mig på att hålla 1.39/500m (6.36) och det lyckades ju + lite till. Hade förstklassig coachning av Cicci som distade bredvid. Platsen för spektaklet var i SPIFs klubblokal på deras något mer old school-maskiner. Bra inramning då det fullkomligt osar rodd ur väggarna där. Jaja, skönt att kunna leverera ett pers sådär på förmiddagen. Träningen tycks ha gett en sorts effekt. 6.30 känns inte alltför långt borta nu. Intressant.

Btw - Vägde in mig på 73.0 kg också.

Slappveckan är över nu

2011-01-23T21:40:00.004+01:00

Äntligen är den lugnare viloveckan slut. Fy fasen vad tråkigt det har varit. Har känts som att diabetesen har legat på lur runt hörnet på grund av all underträning. Dock är vilan välbehövlig, men det betyder inte att jag måste gilla att ta det lugnare. Blir skönt med en fläskvecka nu, och då kommer jag säkerligen gnälla om att det skulle vara skönt att få vila. Herr Dubbelansikte sviker sällan.

Efter några mindre bra pass i början av veckan fick jag till ett igår som var i dur. Testcykelpasset gick enligt plan och lite därtill. Hade låga förhoppningar innan, men kroppen svarade upp på ett föredömligt sätt. Idag tänker jag vara fjantigt hemlig (som nästan tycks vara kutym bland "cykelbloggare") och inte delge några wattsiffror. Eller mest är det för att det blir så in i bomben mycket siffror, och jag är för tillfället för slö för att orka skriva ner skiten. Annars har jag inga som helst problem med att visa upp hur formen ter sig.

Näpp. Nu är det slutskrivet för ikväll. Hej hopp.

I brist på dagsfärska bilder, bjuder jag här på hur en standardmatlåda kan se ut. Tror att det är en makrillitomatsåsråristurkiskyogurtröra. Smaskigt. Fina färger är det också.

Semla alá Alf

2011-01-22T08:42:00.003+01:00

Viloveckan rullar på. Det är farligt med viloveckor. Man får så oförskämt mycket tid över till annat, och med annat menar jag mat. Blev så ruskigt sugen på semlor i onsdags vilket ledde till att jag bakade en plåt med saftiga bullar. De blir ju fantastiskt mycket godare när man gör dem själv istället för syntetvarianterna i butik. På bilden ovan ser ni resultatet. Livsfarligt goda. Fett och socker i en underbar symbios. Som tur är har jag en liten självbevarelsedrift kvar, och gav bort hälften av bullarna. Phew. Nu blir det inte lika många kilon att jobba bort i nästa vecka.

I labbet kan ingen höra dig skrika

2011-01-21T08:45:00.002+01:00

Bosölabbet. Det är alltid med en skräckblandad förtjusning som man går in dit. Många maxtest och svettiga pass har genomförts där inne. Det senaste i tisdags. Körde ett kortare roddpass på C2:an som framträder på bilden. Jobbigt. Elghen hade dock just kört ett roddmax och såg lite mer schleten ut. Han hade inte rott sedan i somras, men han har ju en skaplig rutin på maskin, så att säga. Gjorde en kontrollvägning också. Stannade på 73,5 kg. Bra. Då kan jag äta en semla.

Inomhuscykling och löplångpanna

2011-01-16T20:47:00.004+01:00

Ja. Yes. Nu är tiden kommen. En kortare återberättelse av helgen följer nedan.

Lördag: Återigen dags för ett gristidigt bosöpass med ett gäng vallentunacyklister. Alltid kul att få cykla i kortkort och känna fartvinden. En trevlig variation till allt monarknötande. Vi var cirkus 10-12 personer igår med endast 3st elitare. Lite klen uppslutning tycker jag. 2st A-cyklister (Linus och Gingsjö) + 1st C-cyklist (moi) skötte det mesta av dragjobbet. Den svenske rekordhållaren på roddmaskin för herrar lättvikt, Anders Christenson, gjorde också han ett föredömligt jobb att upprätthålla farten. Upplägget var som vanligt 3x20'/4' och jag kände mig aningen sliten initialt. Dock så tycks jag ha höjt min lägstanivå x-antal snäpp, vilket medförde att jag kunde trampa runt i god fart utan att förta mig. Körde dubbelvarvsdragningar för att inte ansträngningen skulle falla. Ökade farten passet igenom och utan försök att framstå som oödmjuk, måste jag ändå påstå att jag var den starkaste för dagen. Alltid kul att vara starkast, och det trots att man är sliten. En bra indikation om jag får säga det själv.

I spets inne på ovalen igår. Foto: Daniel Osterman

Efteråt blev det en lättare sejour styrketräning med Linus. Körde främst bål, men även liggande rodd. Måste ju bli lite starkare i bröstryggen. På eftermiddagen blev det 1h löpning också med en något orolig mage. Var därför tvungen att snäppa upp farten för att hinna hem innan jag skulle tvingas till ett SOS-stopp.

Söndag: Idag unnade jag mig först en redig sovmorgon. Välbehövligt efter gårdagens tidiga osovmorgon. Det vankades långpass i alla fall. Laser hade lockat hit El Maco till ön för en längre runda. Deras plan var 2h15min i lugnt tempo och det lät väl kul. Lätt strilande regn, plusgrader och småisiga vägar bjöd ön på idag. Helt okej alltså. Var småseg i låren första timmen, men flåset var väldigt...oflåsigt. Stor skillnad att springa på vägar/cykelvägar hela passet istället för i skogen. Det går ju så mycket fortare trots lägre ansträngning. Jag låg i spets mest hela tiden och fick bromsa och vänta in herrskapet när de inte ville hålla min distansfart. Jobbigt att vara starkast ibland. Steget satt fint och farten kröp nog ner ganska ordentligt på de mindre isiga partierna. Laser väggade med 2km kvar och lämnades åt sitt öde. Hehe. Blev totalt 2h17min och en sisådär 30-31km, minst. Har inte sprungit en tremilare sedan Lidingöloppet 2008 när jag tänker efter. Tycker personligen att det är aningens märkligt att jag är så pass stark i löpningen nu. Att avsluta en tuff tvåveckorsperiod med detta pass trodde jag inte riktigt att jag var kapabel till. Kroppen är en märklig maskin. Den verkar tydligen uppskatta det jag utsätter den för hur som helst. Avrundade med en måltid på den lokala pizzerian med gossarna. HCHF-metoden anammades till fullo och till det avhandlades det olika former av löpnörderisnack i några timmar. Mycket trevligt.

Dödligt trött + boktips

2011-01-15T23:33:00.003+01:00

Är förbenat trött i min så kallade kropp och skalle för närvarande. Orkar därför inte med några långa utläggningar om vad som orsakat detta (självfallet är det träning som är den bakomliggande orsaken). Återkommer under morgondagen med en återberättelse om dagens begivenheter.

Annars har jag under den senaste tiden läst en väldans charmant bok - "Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann" av Jonas Jonasson. Hiskeligt rolig och med ett språkbruk som jag gillar skarpt. Allan Karlsson (huvudkaraktären) är den nya Carl Hamilton, alltså min idol. Måste läsas.

The bok. Apelsin- och clementinresterna till höger är delar av en lunch jag åt vid tidpunkten för kortet. Ni kan bortse från dessa ting. Det är boken som ska vara fokuset på bilden.

Och veckan har sin gång

2011-01-12T21:15:00.003+01:00

Det rullar, flyter, trampas, löper, dras och lyfter på. Veckan har snart nått halvvägs. Skönt. Det känns bättre i själen när man har fått dunka in några timmar på veckokontot. Eftersom jag för närvarande har en brist på fantasi, tänkte jag berätta om dagen som gått, i träningsväg that is. En ledig dag som denna passade jag på att trycka på snooze-knappen tills jag tröttnade (blev för vaken alltså). Löpvilodag idag vilket resulterade i att jag hoppade upp på Monarken och trampade lätt i 45min @200w innan frukost. Läste en bok under tiden. Trevligt.

Några timmar efter frullen, närmare bestämt 3½, hoppade jag återigen upp på Monarken. Nu var det dags för styrkeintervaller igen. Som jag nämnde i förra posten funderade jag på att öka vikten i korgen till 7kg, vilket jag också gjorde. Kadensen ska ju hållas runt 50rpm och inte uppåt 55rpm, och då krävs sådana här bryska tilltag. Samma upplägg som i lördags, 4x10'/3'. Den 1:a smög jag på en anings och låg nog mer på 48-49rpm (336-343w), 2:a och 3:e 49-50rpm (343-350w) med en övervägande del på 50rpm enligt min mening, och på den 4:e låg jag konstant över 50rpm med en dragning uppåt mot 51-53rpm (357-371w) de sista minutrarna. Helt okej pass således. Med upp och nedrull (på 200-210w) fick jag ihop 1h30min. Lite slappande och ätande efter det och sedan ner till gymmet.

Vet egentligen inte hur optimalt det är att köra tyngre styrka efter ett cykelstyrkepass, men det kan inte hjälpas. Svårt att få in det i planeringen annars. Blev i alla fall fokus på benen och att få ner repsen på övningarna. Gick väl sådär. Är tydligen starkare än vad jag tror. Knäböjen till exempel - började på 100kg (10st), 110kg (8st), 115kg (8st) och 120kg (6st). Cirka 90grader. Blev inte så värst mycket jobbigare trots att jag la på mer vikter. Bra antar jag. Nedvarvning på cykeln efter styrkan också. Lång dag sedan slut. Skönt. Räknar med ungefär samma seghetskänsla i kroppen på morgondagens distans som förra veckan, men det gick ju då så då borde det gå imorgon också.

Semlorna börjar mogna i kyldiskarna nu. Livsfarligt. Kommer att krävas en karaktär av utomjordlig art för att motstå dessa bakverkens Rolls Royce.

Kakeffekten

2011-01-09T17:44:00.003+01:00

Helgens och veckans träning är över och jag är nöjd. Den överjävliga träningsvärken och segheten som präglade torsdagen och fredagen försvann lägligt nog. Igår inledde jag med en morgonjogg vid den för mig vansinnigt tidiga tiden 07.00. Sprang i 1h ganska precis. Letade mig ut mot Grönsta i hopp om att elljusen skulle vara tända, men icke. Ignorerade den bristfälliga sikten och lufsade runt 4:an och 3:an (tror jag i alla fall. Svårt att se markeringarna). Sedan efter jobbet var det så dags för en dust med testcykeln. Den egentliga planen var att jag skulle kört tc-intervallerna i fredags, men kroppen fungerade inte så bra då. Hade svårt att hålla 190w. Funderade och kom fram till att det var bättre att genomföra intervallerna på eftermiddagen, efter jobbet till trots. Hellre lite seg i skallen än att kroppen inte har vaknat. För att motivera mig till detta var benen nyrakade, vita skoöverdrag på samt finbyxorna med den sköna blöjan. Små tilltag som gör att känslan i sinnet blir den rätta. Man får inte vara dum.

Kör fortsatt vidare med styrkeintervaller. Är uppe i den gamla standarden om 4x10'/3' nu. Inledde behärskat med en belasting på 331-338w på 1a (6,5kg i korgen). Den kändes bra så jag köttade vidare. 2a med snitt runt 338-344w, 3e 344-351w. På den sista inledde jag på 351w och ökade kadensen successivt. Snittet borde blivit runt 360-370w (om inte mer). Sista minuten testade jag att lägga över 400w vilket inte var några problem. Toppade in på 435w sista sekundrarna. Intressant att se att det fanns så pass mycket krafter i mina påkar. Lovar gott. Måste kanske öka till 7kg i korgen för att få ner kadensen en aning.

Suddig och reflexig bild på moi från igår.

Zu tage har det sprungits en längre stund. Med pulsgrader och sol ute var det inte särdeles svårt att ta sig ut. Laser joinade och den inledande färden bestod av mestadels snöpulsning och löpning på gångvägar av snöig och mjuk karaktär. Efter 80min fick Laser nog av mitt löpande på de mest jobbiga vägarna så jag fortsatte allena. Trummade på i ett fint tempo med avseende på underlaget. Benen var lätta och sinnet på topp. Någonstans borta vid Långängen/Kottlasjön irrade jag bort mig en aning. Tog en "genväg" genom skogen och hamnade sedermera rätt ner i ett översnöat kärr. Trampade igenom med båda benen till drygt knädjupt. Lätt uppfriskande. Sista biten hem ökades farten något då det var en anings kyligt nertill. Stämplade in igen efter 2h21min med gott om energi kvar i tanken. Kan inte ens minnas när jag sprang så länge senast. Grymt kul var det. Löpning när det är som bäst.

*Kakeffekten - Jag har trappat ner rätt radikalt med mitt godisätande den senaste månaden, men igår kväll syndade jag. Pizza, chips och godis slank ner i stora mängder. Det överdrivna energiintaget låg idag kvar i systemet och jag hade en till synes oändlig bränslekälla att tillgå. Kakeffekten slår till ibland och då är man oslagbar. Dock så tror jag att effekten blir som störst om man har varit restriktiv med sitt intag av skräp en tid. Det funkar inte att bara käka fett och socker varje gång man står inför ett tuffare pass. Man måste välja med omsorg. Någon/några gånger/år är det rimligt att den slår in.

Misärbonk + pannkaka

2011-01-06T21:03:00.003+01:00

Genomförde imorse något av det värsta jag gjort på ett tag. Körde styrketräning igår på kvällskvisten, benmangel. Har av diverse anledningar inte kört tung benstyrka på nästan 3v. Det kändes. Blev klar strax innan klockan 22 med allt, sedan ett mindre intag av föda (ville inte trycka i mig en massa mat vid den tidpunkten). Uppstigning strax efter klockan 9 (eller då vaknade jag) för att sedan börja byta om i maklig takt. Åt en halv knäckemacka (falu rågrut) med Karls Kaviar och därefter ausgehen klockan 10. I och med den rådande milda temperaturen var underlaget väldans fostrande för både psyke och kropp. Jag kände mig ungefär lika spänstig och pigg som en korpulent flodhäst på land. Ville bara lägga mig och självdö i varje snödriva jag sprang förbi. Som tur var hade jag Laser som sällskap vilket gjorde att jag inte kunde vika ner mig. Tempot och steget var nog mest likt en ultramotionärs dito. Bonken började även den uppenbara sig lagom till sista kvarten. Hasade mig uppför sista backen till Bosön och gick sedan sista biten hem. Helt fetslut. 96min drygt stannade klockan på. Pust, stånk och stön. Belöningen skedde i form av en Bosöbuffe, och eftersoma att det var torsdag idag serverades det pannkaka. Me like. Pannkaka, sylt och grädde i stora lass blev det. Pricken över i:et, och ordningen var återställd. Således blev det bara 2st måla mat idag. Det är bra.

Avslutar med en klassisk video. Har börjat lyssna på Roxette igen av någon okänd anledning. Bra är det ju fortfarande.

Träning und frukost

2011-01-05T22:28:00.003+01:00

Orkar inte vara påhittig och skriva något som jag tycker är roligt. Behandlar därför bara lite kort om något träningspass som har avverkats hittills. Gårdagen bjöd på ett saftigt eftermiddagspass i form av långintervaller på roddmaskin. Ringde Elgen som släppte in mig på labbet. Svett. Väl där startade jag med en 15' upprodd för att sedan inleda huvudpasset, 10'-9'-8'-7'-6'/3'. Totalt alltså 40' kvalité och så mycket har jag inte kört på maskin tidigare. Röven fick bekänna färg. Aj. Snittade runt 1'49''/500m totalt sett och det var väl helt okej. Slitigt och flängigt mot slutet. Elghen gav mig några värdefulla tekniktips under resans gång. Kanske kan bli något av mig trots allt. 92min in alles tog det. Dröjer nog minst en vecka innan jag kan sitta på en maskin igen.

Längtar till den smått standardiserade frullen imorgon. En härligt sötsliskig- och fet fruktyogurt, till exempel Samoa i kombination med...

...ytterligare en sötsockrad- och fruktig müsli. Åh vad gott.

En lyckad comeback

2011-01-01T20:21:00.004+01:00

(Varning för positiv text)

Nytt år. Trefvligt. Gjorde en comeback i tävlingssammanhang i löpning under gårdagen. Nyårsloppet i Vallentuna fick bli det förmodade återtåget. Har inte tävlat (i löpning) sedan februari 2009 och då var det ett 1500m-lopp. Long time. Förväntningarna var inte överdrivet stora från min sida. Visste väl att jag hade ett hyfsat flås att leva på, men har ju inte kört ett enda regelrätt kvalitetspass i löpning sedan hedenhös. Okej då, sprang faktiskt 8x100m i hallen för en vecka sedan. Hursomhelst svårt att veta vilken fart man skulle kunna tänkas att hålla. Tävlingsdjävulen vaknade i alla fall till liv lagom till uppställningen. Hade 140 i puls när startskottet gick. Med tanke på det snöiga underlaget valde jag att använda mig av mina Adidas Adizero Cadence med 4mm-spik. Exellent choice. Übergrymt grepp hela vägen. Kunde ta kurvorna liggandes, hehe.

Anyways. Var påpasslig i starten och låg med täten efter startgärdet. Mäktig och märklig känsla. Tankarna började snurra om det var så värst smart att hänga med här framme, men det kändes skapligt. Valde ändå att slå av på tempot något för att inte gå stum för tidigt. Laser kom förbi vid 2km ungefär och jag bet mig fast i ryggen. Tror att jag låg på runt 7a-8a då. Den överäckliga tröttheten slog inte till förrän vid cirkus 1km kvar. Pinnade på och trillade in som 5a på 17.15 (5,1km), och var då 7'' från Laser (3a) och 4'' från 4an. Föll ihop efter målportalen och fick återuppleva den härliga "prologhostan". Mmm.

Var grymt jäkla skoj att få springa en tävling igen, och samtidigt kunna hävda sig någorlunda. Uppladdningen var väl inte optimal, men den tog samtidigt ner förväntningarna. Själva löpningen kändes bra och steget var nog inte alltför tokigt. Nära att tvåla dit Laser också. Det hade ju varit grädden på moset. Med tanke på vilka som jag sprang jämnt med och som jag slog, verkar ju löpkapaciteten trots allt finnas där. Det går alltså att underhålla en hyfsad löpnivå trots 2år av alternativträning. Rodd och cykel är bra skit, samt att springa i djup snö. På tal om rodd så lubbade träningspartnern in crime, Cicci, in på en 2a-plats i damklassen. Awesome!

Cirkus 1km kvar. Är gräsligt trött här. Lyckas plocka Huddingelöparen, men Laser och orienteraren håller undan till mål. Foto: Anders Kingstedt

Blev som helhet ett väldans bra avslut på 2010, och 2011 startade även det i dur.

Infasningsperiod efter mesvila

2010-12-30T22:21:00.003+01:00

Hej och hå. Nästan en vecka sedan sist. Illa. Har väl inte hänt överdrivet mycket på träningsfronten ändå. Lyckades få ett kli i halsen efter julaftonsjoggen som som satt i några dagar. Tre närmare bestämt. Lökvila lördag, söndag och måndag således. Var förvånansvärt restriktiv med allt fett och socker som florerade trots allt. Klappar mig själv på axeln för det. Har sedan denna vecka kört någon sorts kom-i-gång-träning. En märklig form av cirkelstyrka i tisdags (7min arbete/station) + 75min moddlöpning. Igår samlade jag mina sista krafter efter en jobbdag och dunkade testcykel med start klockan 20.35. Styrkeintervaller är mumma oavsett tidpunkt. Imorse blev det en tidig uppgång för att hinna med träning innan jobbet. Utgångspunkten var SPIFs klubblokal vid Kristineberg. Rundan gick längs de västra förorterna med variation av inspiratoriska omgivningar. I början betong och trafik för att sedan innehålla mer vatten (eller is nu då) och skog. Den annars så tidsfascistiska Cicci trodde rundan skulle ta 60min drygt. Klockan stannade sedermera på runt 90min, men det var kul ändå säger vi.

Ett tvättäkta ryssgym. SPIFs svettkammare deluxe går inte av för hackor. En genuin känsla i lokalen som gör att styrketräningen känns mer rough. Me like.

Gårdagens pass. Aningens småkyligt i garaget. Uppvärmningen gjorde skäl för namnet. Bokstavligen.

Riggningen. En fläkt behövs alltid oavsett temperatur. Dunkade P3-live på radion. Fett svett.

Aftonsnytt

2010-12-24T17:01:00.002+01:00

Ingen julafton är ju komplett om man inte har fått röra på fläsket innan man sätter sig till bords och vältrar sig i kopiösa mängder mat av alla dess slag. Med anledning av detta begav vi (moi, Laser, Bambi och Supervet-Tompa) oss ut på en lagom löptur. Personligen hade jag sett fram emot en skogsrunda, men jag blev rätt omgående medveten om att så inte skulle bli fallet. En runda i lugnt till moderat (i dubbel bemärkelse) tempo genom villakvarteren i Enebyberg, Danderyd, Stocksund och Djursholm. Aristokraterna hade inte riktigt vaknat till liv, men några diplomatplåtar var ute och sladdade. Underlaget var mestadels rätt isigt och hårt. Inte ens i dessa trakter sandas det kontinuerligt. Anyways. Löpandet tog dryga 90min i anspråk.

Laser, Bambi och jag (han med frillan) efter genomfört pass. Dagens outfit skulle man kunna tro, men vi hade faktiskt jackor + tillbehör på oss också. Cirkus -12 vid starten. Varmt och behagligt alltså.

Laser, Bambi och Supervet-Tompa. laser har ett moderiktigt Brynjeunderställ på sig. Plus i kanten för det.

Dagens skoval - Adidas Adizero XT. Skaffade dem igår och invigde dem idag. Relativt tunna och lätta med en lagom mönstrad sula. Bra för vinterlöpning (om det hade varit den terrängen jag brukar springa i det vill säga). Blev en gnutta stel i vaderna. Inga skavsår eller obehag vilket är ett gott betyg för en sko man springer i för första gången. Vi kommer att ha mycket kul tillsammans framöver.

Näpp. Nu är det snart dags för ritualmiddagen och efter det chokladorgien. Måste rusa.

//Very merry Weihnachten

Maxtest, julbord, vinst och distans

2010-12-21T19:25:00.003+01:00

Saker som hänt sedan sist värda att nämna är följande:

Nytt tröskel- och maxtest på roddmaskin (eller bara maskin alternativt C2 på fackspråk) igår. Som helhet gick det bättre än i fredags, men inte enligt mina önskemål. Körde med Douglas (säckar som insamlingsmetod alltså) och syreupptaget kom i alla fall upp i 5,1 liter. Ett fall framåt mot förra då det stannade på 4,7. Jag har således för kass teknik för att få ut hela skiten. Långa tröskelintervaller + roddspecifik styrka bör göra tricket enligt Don Thomaso och Elghen.

För den intresserade gick testet till som sådant: 10' uppvärmning (8' @130w, 2' @150w). Tröskeltest 4x4' @ 210w - 240w - 270w - 300w med vila för laktatmätning i örsnibben emellan. Några minuters vila innan maxet sedan 4' all out. Här gäller det att försöka hålla en sådan jämn fart som möjligt. Inte gå ut stenhårt första 2' och sedan släpa sig i mål. En god kännedom om sin kapacitet är därför att föredra. Snittade maxet på 361w (1:38.9/500m) vilket var samma som i fredags. Vet att det finns mer att hämta när kroppen har fått lite vila innan.

Maxpulsen har sjunkit med drygt 10 slag på några veckor. Sliten? Jag? Näää...

Ett klart positivt besked från igår är annars att vikten går åt rätt håll. Vägde igår in mig på 73,7 kg. Ett drygt kilo till att kapa för att sedan utvärdera. Alla frestelser som julen för med sig ger mig bara en starkare karaktär. Hoppas jag.

Julbord med Runners igår. Gratis och god mat med likasinnade är alltid ett trevligt inslag i vardagen. Detta år var vi på Hotell Skeppsholmen och maten var till belåtenhet. Kanske inte riktigt lika vasst som förra årets på Fjäderholmarna, men konstigt vore ju annars. Smuttade lite öl och nubbe för att smälta in i sällskapet. Inte min kopp av te må jag säga, öl och brännvin alltså. Kvällens överraskning var att jag vann en utlottning som skedde bland alla julbordsgäster i lokalen. Vann en natt för två på Hotell Skeppsholmen med tillhörande frukost. Trefvligt. Vinsten gäller hela 2011 så nu är det bara att hitta ett datum samt lämpligt sällskap. Någon som är sugen? Eller kanske vill buda på priset? Fick ett erbjudande på 1600kr igår, så högre än det måste det vara.

Idag blev det en återhämtningsdag i form av två lugnare distanspass. Först 1h löpning i den bitande kylan med tunga ben, och på några timmar senare 1h testcykel på 200w. Lugnt och fint.

Jag är pojken som sköt raketen i sin egen hand

2010-12-19T22:39:00.003+01:00

Nej, jag har inte lekt med fyrverkerier, än. Är sådär mysigt trött. Gillar egentligen inte att använda mig av ordet mysigt, känns aningens corny. Dock kan det vara bra att variera sin vokabulär ibland, har jag hört. Ni förstår i alla fall vad jag menar - trött på ett skönt sätt. Det är inte kul att vara trött på ett oskönt sätt, när man inte har framkallat tröttheten per egen (tränings)maskin det vill säga.

En god helg har nu lagts till handlingarna och jag känner mig nöjd samt belåten. Passen rullar in som de ska och det går bra....nu. Två stycken löppass har körts. Eller egentligen ingen regelrätt löpning, utan snarare snöpulsning. Fick sällskap av Fredrik "Seglarn" Edin igår, en stark gosse som har ett satans bra flås. Vi sprang först en dryg halvtimme rätt ut i smeten vilket var en upplevelse, för att sedan springa på cykelbanan från Elfvik och hem. Den djupa snön kräver ett högre knälyft samt en större arbetsinsats från resten av kroppen. Mycket bra träning enligt min mening. Kanske inte helt optimalt om man vill träna steget, men definitivt för den kardiovaskulära utvecklingen. Många löpare är oftast för kinkiga när det kommer till snölöpning. De måste ha fast underlag under fötterna, annars blir det för jobbigt. Suck. Bara för att det blir färre kilometer på kontot (på grund av att det inte går att löpa lika fort) betyder det inte att träningseffekten blir mindre. Snarare tvärtom. Självfallet är det bra att någon gång i veckan kliva in på bättre underlag och sträcka ut steget, och köra i högre farter. Jag ser dock inga hinder med att bedriva distansträningen samt även vissa kvalitetspass i en snöigare miljö. Man får helt enkelt ta och anpassa sig till rådande underlag. Inte stirra sig blind på antalet kilometer som är avverkade utan gå på upplevd ansträngning och kraftinsats.

Allt för idag gott folk.

Hit ska jag nog gå imorgon för att få bli trött igen.

Fyra nyanser av bränt

2010-12-17T21:51:00.002+01:00

Bjuder på mindre text och mer bilder i denna trötta post. Sena nätter och tidiga uppstigningar varvat med bitvis krafturdragande träning, har gjort mig aningens spak. Skönt med helg då, säger ni, men inte jag. Har ett sådant där uppiggande morgoncykelpass i ovalen i ottan. Sädär taggad. Den tilltänkta lugna veckan har plötsligt blivit smått ansträngande. Fick ett telefonsamtal från Elghen igår om att köra maxtest på roddmaskin nu idag. Som ni förstår bangar jag ju sällan ett maxtest, så jag sa ja. Kroppen var väl inte helt vaken och dessutom sliten sedan onsdagens monsterpass på maskinen. Fick flåsa mig igenom ett tröskel- och ett maxtest i alla fall. Hann inte varva ner efter maxet vilket renderade i en darrande känsla i hela kroppen under de efterföljande timmarna på jobbet. Intressant. Nytt försök på måndag.

Min outfit i onsdags då "Laser and the band" spelade på ex-middagen på GIH för de nykorade gymnastikdirektörerna. P-O Åstrand satt i publiken, och enligt rykten var han inte helt positivt inställd till vårat framträdande. Han sa något i stil med "kan inte någon få dem att sluta spela". Förlåt P-O, ska köra en låt som du diggar nästa gång.

Igår var det dags för den numera årliga pepparkakshustävlingen. Tre lag var vi i år och temat var att välja en film och återskapa den i pepparkakshusform. Mitt lag (det bästa laget givetvis) kom på den briljanta idén att göra "Fyra nyanser av brunt". Fyra sidor/väggar som gräddas olika länge för att få ut nyanserna av den bruna degen. Enkelt men ändå svårt. Istället för att gå in och peta i detaljer, göra det mer subtilt och avskalat. Tyvärr vann vi inte utan fick nöja oss med det mer passande brunset. Har dessutom ett nytt ord som kommer finnas med i SAOL nästa år, brönt - brunare än brunast, men inte svart.

Alla bidragen. I mitten "Sunes sommar goes christmas" och till höger "Rocky" (trappscenen). Rockylaget vann en någorlunda välförtjänt seger, men jag tycker ändå att vår idé var aningens mer snillerik.

Med hjälp av musiken

2010-12-15T11:36:00.002+01:00

För tillfället är det mycket bra radio- och teveunderhållning i public servicenätet i form av Musikhjälpen. Ett väldans bra tidsfördriv och en väldans massa goa låtar. Eftersom att det är folket som önskar vilka låtar som ska spelas kan man få höra lite vad som helst. Det är även många inspirerande livespelningar titt som tätt. Som den insnöade P3-person jag är, njuter jag till fullo av detta. Ahh. Synd bara att man inte pallar vara vaken hela natten lång. Nu till det prekära problemet - vilken låt ska man själv ta och önska? Det finns ju miljarders miljarder låtar som man vill uppmärksamma lite extra. Tål att tänkas på.

Utvärderade förresten styrkeintervallerna igår med en empiriskt studie. Slängde på 6,5kg på Monarken och höll en kadens av 51-53rpm (skulle tro att det blev runt 52rpm i snitt), vilket i sin tur ger en effekt på 331-344w. Givetvis var det aningens mer ansträngande, men ändå klart hanterbart. Hittade ett steady state. För närvarande är det 4x8'/2'30'' som gäller. Vill spara på de längre godsakerna till mellandagarna.

Nu har helgen vecka 49 tagit slut

2010-12-12T21:50:00.005+01:00

Bob Dog sjöng om förra helgen, men jag glömde bort det då.

Anyways. Facking trött.

Idag kan jag summera upp en bra genomförd vecka (träningsmässigt alltså. Det är ju det som räknas). Ovanligt mycket mängd för att vara mig vid denna tid på året. En något annorlunda approach än förra hösten/vintern då det var en övervägande del kvalitet, och med facit i hand funkade inte det överdrivet bra. Denna vecka har jag kört tre kvalitetspass (+ ett rövdåligt maxtest), två benstyrkepass och en jäkla massa distanspass av olika längd och karaktär. Totalt blev det cirkus 14h med konditionsträning + styrkan (som jag således inte räknar i tid). Det anser jag vara bra för att vara mig. Har lyckats kontrollera min lättja och istället tränat på mer obekväma tider. Vuxenpoäng på det.

Bra och anus under veckan:

+ Roddpasset i onsdags, 5x4'/3', med god fart. Snart flyter jag.

+ Styrkeintervallerna på TC:n känns stabila. Eventuellt att jag lökar aningens för mycket på dem. Får utvärdera verksamheten nästa vecka.

- Maxtestet gick ju bra...not.

- Rövskav. Hade nästan förträngt hur oskönt det är.

Testcykeln. Min ögonsten (egentligen Thomas, men det bortser jag ifrån nu). Den användes idag, men inte utav mig (som ni kanske ser på sadelhöjden). Fick finbesök av Rodd-Cecilia som joinade på ett distanspass över 2h. Jag körde på das trainer bredvid. Aningens trångt, men det gick finemang. 1h löpning på förmiddagen gjorde mig lite krispig sista 25min. Cecilia hade dock kört 90min skidor på morgonen. Man ligger efter...

Neues i butiken. Saucony har skeppat in några nya och färska Kinvara i Vizipro-versionen. Fräna som få. Sehr leicht und självlysande. Jag tror nog att jag har behov av ett par skor till.

Föreläsningar att besöka i vår för den intresserade

2010-12-08T22:44:00.002+01:00

GIH har presenterat programmet för vårens öppna föreläsningar, och jag måste säga att det verkar riktigt lovande denna gång. Fyra föreläsningar där alla har något som fångar intresset (i alla fall mitt). Årets lineup är också rätt namnkunnig och föreläsarna har vissa säregna personlighetsdrag. Har själv haft 3/4 av dessa som föreläsare.

5/3: "Varför stretcha - när det finns så mycket annat roligt?"

Carl Askling (Kungen av trasiga baksidor. Dock tämligen otrevlig när han agerar lärare.)

12/3: "En resa i människokroppen"

Karl Daggfeldt (Karatemästaren. Smått skräckinjagande. Man gör som "Daggen" säger.)

19/3: "Träning av uthållighet - molekylärbiologisk teknik ger evidens till nya träningsmodeller"

Kent Sahlin (Professorn. Kan lätt bli långrandigt och torrt emellanåt när han talar.)

26/3:"Kenyanskt löparunder - svenskt löparfiasko, några förklaringsmodeller"

Leif Yttergren (Ej haft, men är enligt uppgift en korrekt karl.)

Träning som syftar till att undvika välfärdssjukdomar

2010-12-06T21:14:00.002+01:00

Jag har rört på fetkroppen idag, men inte så mycket mer. Började dagen med ett försök till maxtest, men mina ruttna cykelben kan inte springa fort längre. Saknar den neuromuskulära anpassningen i benen. De ville liksom inte röra sig fortare. Var en ganska bra bit från max i syreupptag (jämfört med det andra testet) och hade ingen direkt trötthet i kroppen. Dock var mina vader äckligt ömma sedan förra testet. Whatafack, det är ju skitsamma. Fick några tröstande ord av Gullstrand i alla fall. Hur som haver så gjordes det totalt 45min träning på morgonen (löpning/cykling), och sedan 45min på eftermiddagen (rodd/cykel). Det bör hålla diabetesen borta.

Dagens klipp är ren och skär svensk filmkonst. Vansinnigt stilistisk skapelse och väldans tragisk. Blir man inte deppig av den här filmen knaprar man för mycket psykofarmaka.

//Kulturprettot

Alf hade en lång dag

2010-12-04T22:14:00.004+01:00

Trött.

Uppstigning 06.10 i morse. Tvingade i mig en skål sockerstinn och fruktig yogurt. Masade mig därefter ner till hallen för att cykla runt ovalen. 07.15 startade vi säsongens första bosöpass med vallentuningarna. 3x20minutersenare + kort nedrull så var vi klara. Blev en gnutta jobbigt mot slutet av sista intervallen. Därefter hastade jag mig in till RS för att knega. Hann äta två kaviarmackor + en vaniljbar (tyvärr inte så nybakad längre). Extremt mycket folk i butiken hela dagen. Halva Stockholm ville skaffa skidor och Icebugs. Hittade en baguette som jag tryckte under trappspringandet. Kommer därifrån en stund efter 16. Lyckas pricka in 211:an och mer eller mindre däckar när jag kommer hem. Sover en sväng och är allmänt apatisk. Äter några kaviarmackor igen (underskattad föda) och samlar kraft för att ta mig ner till hallen. Börjar styrketräningen 19.20 och är klar en dryg timme senare. Kravlar mig hem och äter igen. Trött men nöjd.

Bildbevis på att jag de facto cyklade. Ligger till och med och drar. Foto: Mikael Karlsson

Det var den dagen det. Båda passen kändes ändå rätt bra. På cyklingen var det benen som kokade ihop på sista. Förmodade sviter av styrkan från i torsdags. Jag skyller på det i alla fall. Styrkan i kväll förlöpte också väl. Har tydligen blivit starkare i knäböjen. Kvällens siffror på det - 2x15x80kg, 12x90kg, 2x12x100kg. På något märkligt vänster kändes de på 100kg som de lättaste att utföra. Det är nog bra antar jag.

Näpp. Nu blir det schlafen om det ska bli något svettigt gjort imorgon.

Bland annat ett maxtest

2010-12-02T12:15:00.003+01:00

Hahaha. Jag är inte sjuk idag. Gårdagen blev som ett litet retningstest av immunförsvaret. Antingen skulle ett helvete bryta loss i öron-näsa-halsfalangerna, eller så skulle det förbli normaltillstånd. Det blev förljdaktligen det senare. Körde roddmaskin igår nere i Bosölabbet med en ny träningskompanjon i form av en damlättviktsroddare vid namn Cecilia. Alltid bra att få lite tips och trix på hur man ska göra för att bli vassare på maskinen. Upplägget var 2x2000m "max", men jag lökade en anings och drog väl mer i flytfart. Är lite feg av mig. De gick på 7:12 och 6:59, men uppvärmningen var nog jobbigast. Var ju tvungen att sitta och ro i 20min i sträck(!!!). Ändalykten klagade å det grövsta. Som helhet en okej känsla ändå med tanke på några dagars halvpest.

Nu imorse har jag återigen varit nere i labbet. Det bjöds på torsdagsmys i form av ett maxtest på löpbandet med Gullstrand. Har inte sprungit på en vecka (börjar bortförklara mig redan nu) och benen kändes inte alltför rappa. Testet gick till som så: 16km/h konstant, men med ökande lutning. 1a minuten utan lutning, 2a en(1) grads lutning och därefter 0,5 grad/minut till fail. Orkade med 7'45'' innan jag började rulla av bandet. Fick väl helt okej värden också, inga fantasisiffror, men där det borde ligga vid denna tidpunkt. 5,37 l/min och ett testvärde på dryga 71. Alltid lika kul med maxtest.

Godzilla Hårddisksson

2010-12-01T22:44:00.002+01:00

Jag har tränat idag. Imorgon vet jag om det var bra eller anus. Känns skapligt lovande i alla fall. Ville bara att ni skulle få veta det. Nu slipper ni leva i ovisshet om hur min träningsstaus är. Ibland tänker man till.

Bjuder på ett klassiskt Varan-TV-klipp. Mmmm...90-talet.

Allmänpåverkad

2010-11-29T22:30:00.002+01:00

Facking skit. Känner mig lätt allmänpåverkad. Har gjort så sedan i fredags kväll. Väldigt obra är det. Inte sjuk, men inte frisk. Det är säkert på grund av att man är tvungen att åka äcklig kommunaltrafik bland människor som inte kan ta hand om sin hälsa ordentligt. Varför är det inte som i Japan, där lydiga medborgare visar respekt genom att bära munskydd när de bär på smitta. Jag hoppas att den här skiten rinner ur kroppen illa kvickt. Bäljade i mig varm soppa samt en massa fruktsallad för att driva ut demonerna. Håller varje liten tumme jag har i alla fall. Kanske går bättre om jag mumlar ett mantra; Get well, get well soon. Get well, get well soon...

//Blä

O värmen, where art thou?

2010-11-24T21:58:00.004+01:00

Vilket jävla äckelpiss (ursäkta språkbruket) det är ute nu. Hela den yttre världen har omslutits av ett tjockt lager av vitt mögel. Adderat på snöskiten blåser det dessutom av bara helvete. Jag är bitter. Eller i alla fall mer bitter än vanligt. Med tanke på att termometern kommer hålla sig under nollan framöver, räknar jag inte med att återse den vackra barmarken förrän i april. Ska nog fälla en tår på grund av det. Snyft.

Anyways (ja, jag gillar det ordet). Den lugna veckan går verkligen lugnt till. Det är frustrerande att ta det lugnt, men det är säkert bra av någon anledning. Passar på att äta lite mer och bli tjock och fet istället. Alla gillar ju en tjockis. Apropå ingenting har jag lånat till mig 2st 1kg:s-vikter till testcykeln, så nu har jag totalt 7,5kg att fläska på när sinnena inte är vid sina fulla bruk. Hädanefter kan jag alltså utföra styrkeintervallerna med lägre kadens. Har varit "tvungen" att gå upp till 60rpm med 5,5kg för att få till ansträngningen. Vad kul det ska bli att testa detta. Kan knappt bärga mig. Göj. Har skaffat mig ett par nya solglasögon också. - Rudy Project Jazz - Kanske inget man har varken i sadeln eller spåret, men till vardags och på podiet sitter de som ett smäck. Känns som att jag skaffade dem vid rätt årstid...

Ett framsteg som förhoppningsvis inte blir ett bakslag

2010-11-21T23:17:00.003+01:00

Cheers.

Nytt veckoslut igen. Väldans vad fort tiden skrider när man har roligt. Känns som att jag hela veckan har legat och balanserat på den tunna röda linjen till sjukdom. Tankar som - "Kliar det inte lite i halsen nu?", "Rinner inte näsan mer än vanligt?" och "Det kankse inte var så smart att bara sova 5h och sedan köra intervaller på morgonen med en kännbar klump i halsen, och därefter stå utomhus och frysa i några timmar innan nästa pass ska köras?". Dock så har jag (peppar, peppar) undkommit både pest och kolera av olika slag...än så länge. Jag tror att det är mitt regelbundna intag av fett och socker som motar bort skiten. Skit ska skit ha, så stoppar jag in skräp, kommer det också ut skräp ur kroppen. Riktig rocketscience. Anyways, sjukdomar är vidrigt och jag ber till gudarna samt offrar diverse kreatur varje natt för att få hålla mig frisk.

En naturbild får fylla ut inlägget i brist på annat. Bogesundslandet hägrar där på andra sidan.

Träningen rullar på den med. Tredje hårda veckan avklarad, och nu blir det banne mig en något fattigare vecka. Kroppen har svarat förvånansvärt bra på all träning. Känner mig starkare i alla de discipliner som utförs. Som styrketräningen till exempel. Körde igår en rätt komfortabel omgång i knäböjen om 2x20rep @70kg, 2x15rep @80kg och 2x12rep @90kg. Gött mos. På dagens löppass kändes det i och för sig av. Knälyften var väl inte alltför höga, men framåt kom jag. Trevligt sällskap även denna söndag i form av Laser, Swayze, Bambi och Flodströmsfrida. Fick faktiskt ihop nästan 25km med en rätt skaplig fart på sista milen på "Sista Milen" (alltså Grönstamilen). Runt 41' och sista 5km på ~19'25''. Man får la hoppas att kroppen håller sig i schack framöver, för löpning är nog det roligaste man kan göra med två ben.

Bis später.

Recept på trötthet

2010-11-17T20:49:00.003+01:00

Har avnjutit två lediga dagar (från arbete alltså) och har då passat på att peta in lite kvalitativ träning. Igår blev det en mil löpning innan frukost för att sedan cykla in till GIH för dagens andra pass. Först gjorde jag ett pit-stop vid Stora Skuggan där Bambi dunkade tusingar. Det andra passet bjöd på roddmaskinsintervaller. En härlig kompott av 1000:ar och 2000:ar i hård fart gjorde kroppen spak. Väldigt spak faktiskt. Som tur var hade tidigare nämnda Bambi införskaffat nödproviant i form av bananer och Barilla*. Blodsockret lyckades hålla sig på en rimlig nivå under den mörka cykelfärden hem. Väl hemma teamade jag upp med Laser och vi traskade upp till restaurangen. Åt ett stort berg med vanlig mat och ett lika stort berg med ostkaka. Tröttheten satt kvar så det blev läggdags relativt tidigt. Sov likt en klubbad säl i cirkus 10h. Zzznark.

Idag vaknade jag upp skapligt återhämtad. Sprang iväg till Grönsta och mötte upp Dunberg för lite distans. Sprang milspåret i lugn och fin fart. Blev dock en skarp fartökning på den sista kilometern in till mål. Bedömt ~3.30-fart då Dunberg nådde maxpuls. Unnade mig en tupplur mitt på dagen för att vara redo inför nästkommande pass. Testcykling stod nu på schemat, och närmare bestämt styrkeintervaller. Avverkade dem något bättre än plan vilket givetvis var glädjande. Ett litet mellanmål inmundigades innan jag flanerade ner till gymmet. Nu var det dags för benstyrka. Trodde att det skulle vara segare, men vikterna visade annat. Ett stort lass med älgskavsgryta och en 200g Marabou Polka har nu gjort att jag orkar skriva detta. Pust.

* I mitt något komatiska tillstånd skrev jag Barilla. Inte fan åt jag okokt pasta. Ballerina ska det självfallet vara. Fett- och sockerkex.

Avslutar med ännu en klassisk 90-talsvideo. Grym låt, video och faktiskt hela plattan. Härligt brittiskt nonchalant uttryckande av musiken. Seriöst men avspänt. Tar en tillbaka till 98...

Världens bästa film + annat tjafs

2010-11-14T23:09:00.004+01:00

Veckan lider mot sitt ofrånkomliga slut, och jag med den (höll jag på att skriva). Nåväl, kroppen värker på ett skönt sätt efter att ha fått utstå en del skit från min sida. Bra där. Har fått in i stort sett det jag ville få in i träningsväg och har inte låtit lättjan styra alltför mycket. Blir så tråkigt om jag ska stapla upp allt som jag har gjort, men det har varit några cykelpass, några löppass, några styrkepass och ett roddpass. En salig blandning således. Några utropstecken från veckan är:

Roddpasset - Hade planerat in ett submaxtest på 2000m för att se hur jag låg till kapacitetsmässigt. Planen var att ro på sub 7' men det gick över förväntan. Landade på 6:50.6 med en förhållandevis låg ansträngningsnivå. Farten sackade aldrig utan det fanns hela tiden mer att ge. Hade nog kunnat putsa perset denna dag. Bra att ha med sig detta kvitto på att roddformen är så pass god trots att jag endast kör 1 pass/vecka.

Dagens löppass - Blev långlöpning idag. Körde faktiskt ännu längre än förra veckan. Dagen till ära bjöds det på finsällskap då landslaget i medel-/långlöpning hade uppföljning här på Bosön. Jag och Laser sällskapade med Ulrika (Johansson), Malin Liljestedt, Meraf Bahta och Bambi (Charlotte ni vet). Vi sprang över stock och sten i ett lugnt och behagligt tempo. Körde en runda där vi sprang mestadels längs kustlinjen. Från Bosön, vidare ut mot Elfvik, sedan till Vallen och därefter mot Bosön igen för en varvning runt udden. Skrapade ihop 95min och kanske 20-21km. Höll på att bli trött mot slutet så jag ökade farten istället för att inte bli avhängd. Smart va. Kul var det i alla fall.

Det här är kanske världens bästa film. Jag ogillar att ge sådana epitet till filmer, musik och dylikt, men Pulp fuckin Fiction är så satans kempegrejt. Tarantino i sitt esse. Gillar denna scen skarp när Brucan är på väg att sticka därifrån, men istället bestämmer sig för att vända tillbaka och hjälpa sin"vän". På det sätt han väljer ut vilket tillhygge han ska välja för att neutralisera sina fiender är helt underbart. Från hammare till katanasvärd värderar han skadeverkan. Musiken är också synnerligen väl avvägd. Flipprade förbi filmen igår när den gick på televisionen. Vilken rulle.

Vass nyhet i skoparken

2010-11-12T12:47:00.001+01:00

Första veckan med inslag av "seriös" träning

2010-11-07T22:05:00.002+01:00

Abend.

Jaha, jag tänkte faktiskt för ovanlighetens skull visa hur min vecka såg ut, träningsmässigt alltså. Det övriga överlåter jag till er fantasi. Det var ju första grundträningsveckan och den flöt på rätt fint om jag får säga det själv. Här är resultatet:

Måndag: Testcykel 4x6'/3' @300w (styrkeintervaller ~50rpm) tot. 63' med Prinsen. Hård bålstyrka i gymmet efteråt. Utomhuscykling till och från GIH 20'+20' i hurtigt tempo.

Tisdag: Pass 1 - Morgonjogg 38' i skogen. Pass 2 - Roddmaskin 3x7'(15''/15'')/4' @1.34-1.38/500m tot. 60' med Prinsen.

Onsdag: Pass 1 - Styrketräning ben, grundligt. Prinsen sällskapade. Pass 2 - Löpning distans 30' @4.58/km.

Torsdag: Testcykel 4x6'/3' @302-308w (styrkeintv. 55-56rpm med 5,5kg) tot. 60'

Fredag: träningsfritt

Lördag: Pass 1 - Morgonjogg 26'35'' @4.21/km. Pass 2 - Styrketräning ben, grundligt.

Söndag: Pass 1 - Löpning distans 73' @4.25/km med Laser och Spenat. Pass 2 - Testcykel 4x6'/3' @302-313w (styrkeintv. 55-57rpm med 5,5kg) tot. 60'

Ja, sådär såg det ut. Har ju sprungit hela 4ggr denna vecka. Det blir inte sämre i höftpaketet i alla fall. Är dock fortsatt extremt försiktigt optimistisk. Tar inte ut någonting i förskott längre. Det går om det går. Dagens löppass var förövrigt en riktig höjdare. Jag och Laser teamade upp med Spenat utanför Å-lab, och begav oss ut på en solig runda på Djurgården. Farten var rätt så varierad passet igenom. Spenat ville fisa runt i 4.45-fart, men jag tyckte inte att det kändes som löpning. Är ju van att springa i bökig och backig terräng, men grusvägarna på Djurgårn' var ju som värsta Autobahn för mig. Det blev, enligt Spenat, lite utav en "kukmätartävling" där alla ville hävda sig och visa sig från sin starkaste sida. Själv var jag lite trög i benen efter styrkan dagen innan och förmådde mig inte att hänga på när Spenat sprätte i slutet av passet. Vis av erfarenhet efter att ha tränat med den mannen några gånger, vet jag att när han rycker (eller försöker) så är det en sista dödsstöt. Mycket riktigt så tröttnade han tämligen omgående och ställer sig och flåsar. Jag trummar dock på i stadig fart för att sedan höra Spenatmannen gnälla om att jag ska sakta ner. Jag erkänner mig själv som segrare av dagens "tävling".

Nybakat

2010-11-06T23:25:00.005+01:00

Vi har haft slut på Vitargokakor i butiken i någon vecka. En kollega ringde då ner till Kalmar för att beställa ett gäng lådor och fick beskedet att de just hade bakat nya. Nybakade energikakor? Är det verkligen någon skillnad mot de som har legat till sig lite, frågade vi oss då. Svaret är ja med ett stort ja. Tog en vaniljbar igår efter att budet hade droppat av dem, och wow. Upplevde en mindre rennässans i munnen. Maken till krämigare och fluffigare bar får man leta länge efter. Så om jag skulle vara ni, skulle jag bege mig in till RS för att införskaffa en nybakad bar innan...den inte är så nybakad längre. Hädanefter kommer jag enbart tävla och träna med nybakat. Tog med en extra som kvällsmat också.

Den i särklass godaste energikakan på marknaden. Smälter lika fort i munnen likt ett paket margarin i en svettig finsk bastu, om den är nybakad det vill säga.

Testcykelporr

2010-11-04T00:43:00.003+01:00

Äntligen. Nu har jag en sådan här rackare ståendes i lägenheten. En Monark 884e Sprint Bike. Får tacka Labb-Thomas för utlåningen. Ska inviga den tidigt imorgon. Kan knappt bärga mig.