Yada, yada, yada...träning

Långpannan i söndags var en seg historia. I alla fall kroppsmässigt. Naturupplevelsen var inget att klaga på. Kände redan under de första stegen att det inte skulle gå att springa något snabbt. Bestämde mig då för att köra själv. Lufsade runt i elfviksskogen på stigfinnarjakt i bekväm fart. Hemma igen efter 2h06min. Ibland är tiden viktigare än farten. Skallen måste få sitt också. 

Igår blev det 1h löp på morgonen och sedan ett tröskel- och maxtest på roddmaskin. Utomhus(!). Gjorde ett likadant test förra veckan (fast inomhus), och även fast tröskeldelen kändes sämre igår gick maxet bättre. Kroppen är konstig. Idag belönade jag mig med löpkvalité. 6x4'/45'' i LL-spåret. Råkade köra hårdare än tänkt. Bonusträning alltså. Farten var överraskande god då jag noterade att jag hade 3.34 mellan km-skylt 13-12, vilken är redigt kuperad. Faktiskt runt samma fart jag brukade ha på nästan samma pass för 3 år sedan. Formen tycks peka uppåt. Svett!

Well, nu har jag babblat färdigt för idag.

Någon som har testat den nya Maraboukakan?

Ban(an)intervaller

Igår sprangs det på den anrika Lidingövallen. Jag och Laser lufsade ner till tartanen och dammade av ett pass. Är rätt banovan samt äckligt osnabb för tillfället. Tekniken var ganska kantig i de farter passet sprangs i, men överlag är jag ändå nöjd med utfallet. Man måste ju börja någonstans, rom byggdes inte på en dag, kan bara gå härifrån och uppåt, und so weiter. Fördelen med bana är att man kan springa så satans jämt hela tiden, och verkligen få en fartkänsla för hur snabbt man springer. Hitta gränsen mellan det plågsamt njutningsbara - "jag kan köra hur många intervaller som helst i den här farten" - och den överkokta gösen - "fan, jag vill lägga mig ner och dö nu". Hårfin gräns, men med regelbunden banträning kan man bli grym på att hitta var sin egen gräns går. 

Anyways. Passet är ju inget att skriva hem till svärmor om direkt, men bra utifrån mina förutsättningar (och det är ju det vi utgår från här i MIN blogg). 6x1000m/90'' @3:16.1 - 3:16.2 - 3:14.5 - 3:14.4 - 3:13.0 - 3:10.0. Laser drog de tre första och sedan drog han första 500m och jag således de 500 sista, på de återstående tre. Lidingövallen är ju en sådan där bana som inte är 400m på bana 1. Inget problem i sig dock då det finns markeringar för 1000m och sedan kan man även hitta mellantidsmarkeringar varje 200m. 

Så, uthålligheten bevisade jag ju förra veckan att den är helt okej, och nu verkar det även finnas en gnutta hopp för att någon sorts "snabbhet" ska gå att uppbringa. Jag är (som alltid) försiktigt optimistisk. Imorgon blir det långpanna!

 En bild från förra veckans långpass. Laser fint beskuren av fotografen som valde att fokusera på moi. Lokation vid fototillfället är precis efter 12km-skylten (12km kvar that is). Ser ju till och med ut som att vi har hängt av Alfred (bortse från att han typ skrattar när han springer). 

Skärgårdsbadare blir tv-kändisar

Sim- och löptävlingen från Sandham till Utö, Ö till Ö, gick av stapeln igår. Årets vinnare var ingen mindre än allas våran Prefix-Björn i par med uthållighetsmonstret Antti Antonov. Kudos! Grabbarna vet ju också att man måste smida medan järnet är varmt, så de frotterade i Tv4:as morgonsoffa i morse. Kul att även denna typ av idrott (uthållighetsidrott alltså, den ädlaste av dem alla) uppmärksammas i rikstäckande tv-media.

Testlopp

Sprang Lidingö Testlopp idag. Uff vad jobbigt. Blev mycket trött. Man skulle springa de sista 22km av Lidingöloppet, och till hjälp fanns det farthållare med olika tidsmål. Jag och Laser kenyanjoggade 2km till vallen där det skulle starta. Vi hängde på 4min/km-gruppen där den genomsympatiske Alfred Shemweta skulle agera lok. Första kilometrarna något lugnare innan Laser började trissa. Efter cirka 5km går så Alfred upp i spets och jag tror då att det är för att sänka farten något och samla ihop gruppen, men icke. Han ökar istället, hehe. Skön kille! Efter en 3.43-km är vi bara 4st kvar. För egen del känns det relativt stabilt fram till 11km kvar ungefär. Ville helst bryta och springa hem. Laser dunkar då på och försvinner framför oss. Varje backe blir en kamp, men ändå lyckas vi snäppa upp farten när det flackar ut. Efter Abborren tar jag tag i taktpinnen då det är relativt lättlöpt fram till 2km-skylten härifrån. I Golfbanebacken (jag vet att det står Karins backe, men för mig kommer den alltid vara Golfbanebacken) sackar den andra snubben och Alfred pushar på honom. Blir sedan en soloresa in till Grönsta. Fasen vad skönt det var att få sluta springa. Möter upp Laser och trots att vi går hem håller jag på att vägga. Ett bra kvitto på att man inte fisjoggade.

In alles 24km med ett totalsnitt på 4.07/km trots löjligt långsam uppjogg. Bra det. Veckan blev även den lyckad ur mängdsynpunkt. Skrapade ihop dryga 86km. Sådana siffror har jag inte presterat sedan hösten -08. Bra det med.

Dagens kilometertider från 22km-skylten (första km vid varvtid nr 3) till mål på Grönsta:

Varv Tid Varvtid

1. 0:10:05,5 0:10:05,5

2. 0:10:42,8 0:00:37,3

3. 0:14:59,4 0:04:16,6

4. 0:19:04,5 0:04:05,1

5. 0:23:08,0 0:04:03,5

6. 0:27:00,1 0:03:52,1

7. 0:30:52,6 0:03:52,5

8. 0:34:45,2 0:03:52,6

9. 0:38:28,4 0:03:43,2

10. 0:42:17,8 0:03:49,4

11. 0:46:08,9 0:03:51,1

12. 0:50:00,2 0:03:51,3

13. 0:54:03,7 0:04:03,5

14. 0:58:13,4 0:04:09,7

15. 1:02:25,4 0:04:12,0

16. 1:06:34,4 0:04:09,0

17. 1:10:25,8 0:03:51,4

18. 1:14:20,5 0:03:54,7

19. 1:18:54,1 0:04:33,6

20. 1:23:06,0 0:04:11,9

21. 1:26:54,9 0:03:48,9

22. 1:30:46,2 0:03:51,3

23. 1:35:11,6 0:04:25,4

24. 1:38:58,9 0:03:47,3