Tartancomeback som kunde slutat i diskning

Afton.

Efter att ha varit på plats och tittat på Sollentuna GP igår, blev jag så pass inspirerad att jag ville testa mina egna vingar på banan igen. Var ett tag sedan sist jag tävlade på bana då den skumma skadan jag ådrog mig hösten 2008 i stort sett har omöjliggjort löpning överhuvudtaget. Ikväll var det i alla fall comeback, och sträckan som skulle springas var 5000m på Sommarspelen. Senast jag sprang 5000m var faktiskt på just Sommarspelen 2008, då på Sätra, men nu på Stadion.

Till loppet. Personligen var det en seger bara att jag åter kunde stå på startlinjen och känna den där nerven igen. Hade inga större förhoppningar på tider utan skulle försöka bli trött och få ett bra träningspass. Ungefär första 800m kändes aplätta sedan föll jag in en sorts lufslöpning. Löpte solo efter 1a kilometern. Blev nog lite väl bekväm. Sprang runt och njöt av vädret, publik som hejade och det faktum att det inte gjorde ont i höften. Km-tiderna skvallrar om ett något tappat fokus: 3:10.0 - 3:15.6 - 3:26.0 - 3:23.8 - 3:10.5. 16.25-någonting totalt. Varken bu eller bä. Från och med nu kan det ju bara bli bättre. Kul var det hursomhelst!

En något lustig grej som inträffade efter loppet var att startupproparen kom fram och pratade. Tydligen tyckte han att jag knuffades i starten och att han skulle kunnat diska mig för det, men att han var snäll idag. Kom undan med en varning. Say what!? Det är trångt på startlinjen och någon måste ju ta spets efter att skottet gått. Right? Det är nästintill kutym att stångas med varandra på tartanen och speciellt i startrusningen. Det var ju inte direkt några finnkampstacklingar. Jag hade i och för sig kunnat fjöslöpa och låtit alla andra springa förbi istället...eller inte. Extremt fjantigt säger jag.

Söndag blöta söndag

Söndag. Jag har sprungit ute i det fria denna söndag. Jag har dessutom sprungit med sällskap denna söndag. Denna söndag...börjar bli tjatigt med upprepningarna nu. Håller mig till det väsentliga istället. Långpass i löpning stod på agendan idag. Bestämde mig för att haka på Laser och Prefix-Björn då jag var sugen på att få köra hårt. Prefixet som tränar inför den där simmacyklaspringatävlingen i Kalmar gav sig ut och värmde upp 5km innan vi anslöt till honom klockan 10.00. Anyways. Jag kände mig skapligt pigg idag. Efter en lite trevande inledning med 4.50-snitt första 20min ökades farten allteftersom. Vädret var ju rätt löpvänligt med 13 grader och regn. Var väl jag som höll i taktpinnen under större delen av passet och när vi kom fram till Grönsta trycktes det lite till. Sprang 4:an baklänges och Laser ville inte få invalidpisk så han ökade på rätt friskt han med. Kände mig stark på flacken och utför, men rätt klen uppför. Höll kanske runt 3.20-25-fart. Bra steg och flyt trots klumpskorna (NB 1080). Löpformen kanske kommer tillbaka som den var för 3år sedan. Eller ännu hellre bättre. Vore kul. In alles blev det 23km med ett snitt på runt 4.10/km. Gott so. Bastun och den efterföljande buffen satt som ett smäck.

Prefix-Björn poserar innan hemcykling. Finn fem fel...

Veckans bilder

Börjar med grill och eld. Egentligen från förra söndagen, men det är ju nästan samma vecka. Lokation: Troligtvis Bosöns högsta punkt.

Fortsätter med en alldeles ljuvlig (alltså innehållandes stora mängder fett och socker) och egentillverkad rabarberpaj...

...som avnjöts i ett gott sällskap (utöver glassen det vill säga).

Avslutar kavalkaden med en bild på Spenat. Eller rättare sagt Dr. Spenat. Här ses han i ett rätt slitet (men nöjt) tillstånd på sin egen disputationsfest under gårdagskvällen/natten.

1, 2, 3...fungera!

Hej bloggen!

Pillerknaprandet tycks ha gett en viss önskad effekt - jag känner mig aningens rappare in tha body. Förra veckan blev det bara distans i olika former och på olika platser. Premiärade till exempel att springa brunnsviken runt i lördags. Försökte följa de där hälsospårmarkeringarna. Gick så där. 12km skulle det vara enligt initierade källor (internet alltså) och det tog mig cirkus 49'20''. Rätt stor kontrast att springa där gentemot lidingös berg-och-dalbanespår. Var ju värsta motorvägen. Kan tilläggas att det var varmt också. Väldigt varmt.

Idag spenderade jag eftermiddagspasset inomhus på den trogna testcykeln. Vilket underverk det är. En riktigt trogen vän som aldrig sviker. Har inte kört hårt sedan Duathlon-SM så jag startade lite lugnt - 10x3'/1' @370w. Satt fint och jag blev tillräckligt trött. Kommer med stor sannolikhet dunka fler testcykelpass under sommaren. Är ju så nedrans effektivt. Sola kan jag göra mellan passen.

Avslutar med en klassisk bild på Laser under hans cykelkarriär. Bellmanstafetten -06 tror jag det är. Man bara måste älska det vackra och spänstiga löpsteget. Som hämtat ur skolboken. Laser har dock snäppt upp sitt steg avsevärt efter att han slutade raka benen. Nu slipper man skämmas. Det går alltså att göra något fult till mindre fult över tid.

I need iron, man.

Min klena kropp har varit osedvanligt klen de senaste veckorna. Misstänker starkt att det har att göra med pollen + näringsbrist (och då i synnerhet järn). Träningen har gått kasst och återhämtningsförmågan är under all kritik. Jag har därför börjat knapra extra tillskott som komplement till blodpuddingen och levern. Min annars så dagliga kost som mestadels har bestått av yogurt + müsli i olika former, verkar inte ha gett mig den näring som jag behöver, tydligen. Märkligt. Anyways. Nu behöver jag inte skämmas över att ta ett järn eller två till maten.

Ligger i hårdträning...