Mer löpning och en blöt Björn i Kalmar.

Tjabba, tjena och hallå!

En vecka går mot sitt slut i och med söndagskvällen. En vecka där jag äntligen har kunnat (och velat) träna mer än feta tant Agda. Vänsterlåret känns aningens mindre vid löpning, men helt borta är det inte. Jag har börjat knapra magnesiumtabletter i hopp om att det är en bristvara i min sargade kropp. Blir ju i alla fall inte sämre av det vad det verkar, så jag fortsätter nog att stoppa i mig dem.

Sämre utsikt kan man ha. En perfekt smygläsningsposition också.

Fem löppass har jag avverkat denna vecka (fyra av dem var i rad faktiskt) om 60min, 60min, 71min, 60min och 90min. Maklig distansfart mestadels förutom dagens längre pass då Wallerängen sällskapade. Jag körde i hans distansfart vilket gjorde att jag behövde sträcka på mig lite mer än vanligt. Dock så kan jag tillägga (för att få mig att framstå i bättre dager givetvis) att Waller endast körde 75min och jag skarvade vidare en extra kvart. Man är väl hård...typ. Fick en härlig syndaflod över mig som tack för att jag skarvade. Hade jag haft schampo och duschkräm i bakfickan så skulle jag kunnat tvaga mig i farten. Anyways. Då jag inte hade något annat att göra resten av dagen (förutom att pilla naveln) ställde jag i ordning testcykeln och rev av ett pass. Klassiska styrkeintervaller blev det. Mums. Kändes oväntat bra också. Har knappt cyklat på hela sommaren, men har inte tappat överdrivet mycket. Med lite träning är jag nog snart tillbaka till vinterformen. 4x6'/2'30'' @~330w (6kp), uppvärmning, nedvarning och vila på 220-230w. Sehr herrlich.

Den här mannen, Prefix-Björn, fetpersade igår på Kalmar Triathlon och slutade 4:a i det meriterade sällskapet. Björn var endast några retliga sekunder från 3:e-platsen och en bonkad Ted Ås. Det nya perset lyder nu på respektabla 8.45 och den avslutande maran gick på 2.57(!!). Grattis Björnen! Ta fan inte och lägg av nu som du har sagt innan. Du måste ju till Hawaii innan dess.