Misärbonk + pannkaka

Genomförde imorse något av det värsta jag gjort på ett tag. Körde styrketräning igår på kvällskvisten, benmangel. Har av diverse anledningar inte kört tung benstyrka på nästan 3v. Det kändes. Blev klar strax innan klockan 22 med allt, sedan ett mindre intag av föda (ville inte trycka i mig en massa mat vid den tidpunkten). Uppstigning strax efter klockan 9 (eller då vaknade jag) för att sedan börja byta om i maklig takt. Åt en halv knäckemacka (falu rågrut) med Karls Kaviar och därefter ausgehen klockan 10. I och med den rådande milda temperaturen var underlaget väldans fostrande för både psyke och kropp. Jag kände mig ungefär lika spänstig och pigg som en korpulent flodhäst på land. Ville bara lägga mig och självdö i varje snödriva jag sprang förbi. Som tur var hade jag Laser som sällskap vilket gjorde att jag inte kunde vika ner mig. Tempot och steget var nog mest likt en ultramotionärs dito. Bonken började även den uppenbara sig lagom till sista kvarten. Hasade mig uppför sista backen till Bosön och gick sedan sista biten hem. Helt fetslut. 96min drygt stannade klockan på. Pust, stånk och stön. Belöningen skedde i form av en Bosöbuffe, och eftersoma att det var torsdag idag serverades det pannkaka. Me like. Pannkaka, sylt och grädde i stora lass blev det. Pricken över i:et, och ordningen var återställd. Således blev det bara 2st måla mat idag. Det är bra.

Avslutar med en klassisk video. Har börjat lyssna på Roxette igen av någon okänd anledning. Bra är det ju fortfarande.