Infasningsperiod efter mesvila

Hej och hå. Nästan en vecka sedan sist. Illa. Har väl inte hänt överdrivet mycket på träningsfronten ändå. Lyckades få ett kli i halsen efter julaftonsjoggen som som satt i några dagar. Tre närmare bestämt. Lökvila lördag, söndag och måndag således. Var förvånansvärt restriktiv med allt fett och socker som florerade trots allt. Klappar mig själv på axeln för det. Har sedan denna vecka kört någon sorts kom-i-gång-träning. En märklig form av cirkelstyrka i tisdags (7min arbete/station) + 75min moddlöpning. Igår samlade jag mina sista krafter efter en jobbdag och dunkade testcykel med start klockan 20.35. Styrkeintervaller är mumma oavsett tidpunkt. Imorse blev det en tidig uppgång för att hinna med träning innan jobbet. Utgångspunkten var SPIFs klubblokal vid Kristineberg. Rundan gick längs de västra förorterna med variation av inspiratoriska omgivningar. I början betong och trafik för att sedan innehålla mer vatten (eller is nu då) och skog. Den annars så tidsfascistiska Cicci trodde rundan skulle ta 60min drygt. Klockan stannade sedermera på runt 90min, men det var kul ändå säger vi.

Ett tvättäkta ryssgym. SPIFs svettkammare deluxe går inte av för hackor. En genuin känsla i lokalen som gör att styrketräningen känns mer rough. Me like.

Gårdagens pass. Aningens småkyligt i garaget. Uppvärmningen gjorde skäl för namnet. Bokstavligen.

Riggningen. En fläkt behövs alltid oavsett temperatur. Dunkade P3-live på radion. Fett svett.

Aftonsnytt

Ingen julafton är ju komplett om man inte har fått röra på fläsket innan man sätter sig till bords och vältrar sig i kopiösa mängder mat av alla dess slag. Med anledning av detta begav vi (moi, Laser, Bambi och Supervet-Tompa) oss ut på en lagom löptur. Personligen hade jag sett fram emot en skogsrunda, men jag blev rätt omgående medveten om att så inte skulle bli fallet. En runda i lugnt till moderat (i dubbel bemärkelse) tempo genom villakvarteren i Enebyberg, Danderyd, Stocksund och Djursholm. Aristokraterna hade inte riktigt vaknat till liv, men några diplomatplåtar var ute och sladdade. Underlaget var mestadels rätt isigt och hårt. Inte ens i dessa trakter sandas det kontinuerligt. Anyways. Löpandet tog dryga 90min i anspråk.

Laser, Bambi och jag (han med frillan) efter genomfört pass. Dagens outfit skulle man kunna tro, men vi hade faktiskt jackor + tillbehör på oss också. Cirkus -12 vid starten. Varmt och behagligt alltså.

Laser, Bambi och Supervet-Tompa. laser har ett moderiktigt Brynjeunderställ på sig. Plus i kanten för det.

Dagens skoval - Adidas Adizero XT. Skaffade dem igår och invigde dem idag. Relativt tunna och lätta med en lagom mönstrad sula. Bra för vinterlöpning (om det hade varit den terrängen jag brukar springa i det vill säga). Blev en gnutta stel i vaderna. Inga skavsår eller obehag vilket är ett gott betyg för en sko man springer i för första gången. Vi kommer att ha mycket kul tillsammans framöver.

Näpp. Nu är det snart dags för ritualmiddagen och efter det chokladorgien. Måste rusa.

//Very merry Weihnachten

Maxtest, julbord, vinst och distans

Saker som hänt sedan sist värda att nämna är följande:

• Nytt tröskel- och maxtest på roddmaskin (eller bara maskin alternativt C2 på fackspråk) igår. Som helhet gick det bättre än i fredags, men inte enligt mina önskemål. Körde med Douglas (säckar som insamlingsmetod alltså) och syreupptaget kom i alla fall upp i 5,1 liter. Ett fall framåt mot förra då det stannade på 4,7. Jag har således för kass teknik för att få ut hela skiten. Långa tröskelintervaller + roddspecifik styrka bör göra tricket enligt Don Thomaso och Elghen.

• För den intresserade gick testet till som sådant: 10' uppvärmning (8' @130w, 2' @150w). Tröskeltest 4x4' @ 210w - 240w - 270w - 300w med vila för laktatmätning i örsnibben emellan. Några minuters vila innan maxet sedan 4' all out. Här gäller det att försöka hålla en sådan jämn fart som möjligt. Inte gå ut stenhårt första 2' och sedan släpa sig i mål. En god kännedom om sin kapacitet är därför att föredra. Snittade maxet på 361w (1:38.9/500m) vilket var samma som i fredags. Vet att det finns mer att hämta när kroppen har fått lite vila innan.

• Maxpulsen har sjunkit med drygt 10 slag på några veckor. Sliten? Jag? Näää...

• Ett klart positivt besked från igår är annars att vikten går åt rätt håll. Vägde igår in mig på 73,7 kg. Ett drygt kilo till att kapa för att sedan utvärdera. Alla frestelser som julen för med sig ger mig bara en starkare karaktär. Hoppas jag.

• Julbord med Runners igår. Gratis och god mat med likasinnade är alltid ett trevligt inslag i vardagen. Detta år var vi på Hotell Skeppsholmen och maten var till belåtenhet. Kanske inte riktigt lika vasst som förra årets på Fjäderholmarna, men konstigt vore ju annars. Smuttade lite öl och nubbe för att smälta in i sällskapet. Inte min kopp av te må jag säga, öl och brännvin alltså. Kvällens överraskning var att jag vann en utlottning som skedde bland alla julbordsgäster i lokalen. Vann en natt för två på Hotell Skeppsholmen med tillhörande frukost. Trefvligt. Vinsten gäller hela 2011 så nu är det bara att hitta ett datum samt lämpligt sällskap. Någon som är sugen? Eller kanske vill buda på priset? Fick ett erbjudande på 1600kr igår, så högre än det måste det vara.

• Idag blev det en återhämtningsdag i form av två lugnare distanspass. Först 1h löpning i den bitande kylan med tunga ben, och på några timmar senare 1h testcykel på 200w. Lugnt och fint.
  

Jag är pojken som sköt raketen i sin egen hand

Nej, jag har inte lekt med fyrverkerier, än. Är sådär mysigt trött. Gillar egentligen inte att använda mig av ordet mysigt, känns aningens corny. Dock kan det vara bra att variera sin vokabulär ibland, har jag hört. Ni förstår i alla fall vad jag menar - trött på ett skönt sätt. Det är inte kul att vara trött på ett oskönt sätt, när man inte har framkallat tröttheten per egen (tränings)maskin det vill säga.

En god helg har nu lagts till handlingarna och jag känner mig nöjd samt belåten. Passen rullar in som de ska och det går bra....nu. Två stycken löppass har körts. Eller egentligen ingen regelrätt löpning, utan snarare snöpulsning. Fick sällskap av Fredrik "Seglarn" Edin igår, en stark gosse som har ett satans bra flås. Vi sprang först en dryg halvtimme rätt ut i smeten vilket var en upplevelse, för att sedan springa på cykelbanan från Elfvik och hem. Den djupa snön kräver ett högre knälyft samt en större arbetsinsats från resten av kroppen. Mycket bra träning enligt min mening. Kanske inte helt optimalt om man vill träna steget, men definitivt för den kardiovaskulära utvecklingen. Många löpare är oftast för kinkiga när det kommer till snölöpning. De måste ha fast underlag under fötterna, annars blir det för jobbigt. Suck. Bara för att det blir färre kilometer på kontot (på grund av att det inte går att löpa lika fort) betyder det inte att träningseffekten blir mindre. Snarare tvärtom. Självfallet är det bra att någon gång i veckan kliva in på bättre underlag och sträcka ut steget, och köra i högre farter. Jag ser dock inga hinder med att bedriva distansträningen samt även vissa kvalitetspass i en snöigare miljö. Man får helt enkelt ta och anpassa sig till rådande underlag. Inte stirra sig blind på antalet kilometer som är avverkade utan gå på upplevd ansträngning och kraftinsats.

Allt för idag gott folk.

Hit ska jag nog gå imorgon för att få bli trött igen.

Fyra nyanser av bränt

Bjuder på mindre text och mer bilder i denna trötta post. Sena nätter och tidiga uppstigningar varvat med bitvis krafturdragande träning, har gjort mig aningens spak. Skönt med helg då, säger ni, men inte jag. Har ett sådant där uppiggande morgoncykelpass i ovalen i ottan. Sädär taggad. Den tilltänkta lugna veckan har plötsligt blivit smått ansträngande. Fick ett telefonsamtal från Elghen igår om att köra maxtest på roddmaskin nu idag. Som ni förstår bangar jag ju sällan ett maxtest, så jag sa ja. Kroppen var väl inte helt vaken och dessutom sliten sedan onsdagens monsterpass på maskinen. Fick flåsa mig igenom ett tröskel- och ett maxtest i alla fall. Hann inte varva ner efter maxet vilket renderade i en darrande känsla i hela kroppen under de efterföljande timmarna på jobbet. Intressant. Nytt försök på måndag.

Min outfit i onsdags då "Laser and the band" spelade på ex-middagen på GIH för de nykorade gymnastikdirektörerna. P-O Åstrand satt i publiken, och enligt rykten var han inte helt positivt inställd till vårat framträdande. Han sa något i stil med "kan inte någon få dem att sluta spela". Förlåt P-O, ska köra en låt som du diggar nästa gång.

Igår var det dags för den numera årliga pepparkakshustävlingen. Tre lag var vi i år och temat var att välja en film och återskapa den i pepparkakshusform. Mitt lag (det bästa laget givetvis) kom på den briljanta idén att göra "Fyra nyanser av brunt". Fyra sidor/väggar som gräddas olika länge för att få ut nyanserna av den bruna degen. Enkelt men ändå svårt. Istället för att gå in och peta i detaljer, göra det mer subtilt och avskalat. Tyvärr vann vi inte utan fick nöja oss med det mer passande brunset. Har dessutom ett nytt ord som kommer finnas med i SAOL nästa år, brönt - brunare än brunast, men inte svart.

Alla bidragen. I mitten "Sunes sommar goes christmas" och till höger "Rocky" (trappscenen). Rockylaget vann en någorlunda välförtjänt seger, men jag tycker ändå att vår idé var aningens mer snillerik.

Med hjälp av musiken

För tillfället är det mycket bra radio- och teveunderhållning i public servicenätet i form av Musikhjälpen. Ett väldans bra tidsfördriv och en väldans massa goa låtar. Eftersom att det är folket som önskar vilka låtar som ska spelas kan man få höra lite vad som helst. Det är även många inspirerande livespelningar titt som tätt. Som den insnöade P3-person jag är, njuter jag till fullo av detta. Ahh. Synd bara att man inte pallar vara vaken hela natten lång. Nu till det prekära problemet - vilken låt ska man själv ta och önska? Det finns ju miljarders miljarder låtar som man vill uppmärksamma lite extra. Tål att tänkas på.

Utvärderade förresten styrkeintervallerna igår med en empiriskt studie. Slängde på 6,5kg på Monarken och höll en kadens av 51-53rpm (skulle tro att det blev runt 52rpm i snitt), vilket i sin tur ger en effekt på 331-344w. Givetvis var det aningens mer ansträngande, men ändå klart hanterbart. Hittade ett steady state. För närvarande är det 4x8'/2'30'' som gäller. Vill spara på de längre godsakerna till mellandagarna.

Nu har helgen vecka 49 tagit slut

Bob Dog sjöng om förra helgen, men jag glömde bort det då.

Anyways. Facking trött.

Idag kan jag summera upp en bra genomförd vecka (träningsmässigt alltså. Det är ju det som räknas). Ovanligt mycket mängd för att vara mig vid denna tid på året. En något annorlunda approach än förra hösten/vintern då det var en övervägande del kvalitet, och med facit i hand funkade inte det överdrivet bra. Denna vecka har jag kört tre kvalitetspass (+ ett rövdåligt maxtest), två benstyrkepass och en jäkla massa distanspass av olika längd och karaktär. Totalt blev det cirkus 14h med konditionsträning + styrkan (som jag således inte räknar i tid). Det anser jag vara bra för att vara mig. Har lyckats kontrollera min lättja och istället tränat på mer obekväma tider. Vuxenpoäng på det.

Bra och anus under veckan:

+ Roddpasset i onsdags, 5x4'/3', med god fart. Snart flyter jag.

+ Styrkeintervallerna på TC:n känns stabila. Eventuellt att jag lökar aningens för mycket på dem. Får utvärdera verksamheten nästa vecka.

- Maxtestet gick ju bra...not.

- Rövskav. Hade nästan förträngt hur oskönt det är.

Testcykeln. Min ögonsten (egentligen Thomas, men det bortser jag ifrån nu). Den användes idag, men inte utav mig (som ni kanske ser på sadelhöjden). Fick finbesök av Rodd-Cecilia som joinade på ett distanspass över 2h. Jag körde på das trainer bredvid. Aningens trångt, men det gick finemang. 1h löpning på förmiddagen gjorde mig lite krispig sista 25min. Cecilia hade dock kört 90min skidor på morgonen. Man ligger efter...

Neues i butiken. Saucony har skeppat in några nya och färska Kinvara i Vizipro-versionen. Fräna som få. Sehr leicht und självlysande. Jag tror nog att jag har behov av ett par skor till.

Föreläsningar att besöka i vår för den intresserade

GIH har presenterat programmet för vårens öppna föreläsningar, och jag måste säga att det verkar riktigt lovande denna gång. Fyra föreläsningar där alla har något som fångar intresset (i alla fall mitt). Årets lineup är också rätt namnkunnig och föreläsarna har vissa säregna personlighetsdrag. Har själv haft 3/4 av dessa som föreläsare.

• 5/3: "Varför stretcha - när det finns så mycket annat roligt?"

• Carl Askling (Kungen av trasiga baksidor. Dock tämligen otrevlig när han agerar lärare.)

• 12/3: "En resa i människokroppen"
  

• Karl Daggfeldt (Karatemästaren. Smått skräckinjagande. Man gör som "Daggen" säger.)

• 19/3: "Träning av uthållighet - molekylärbiologisk teknik ger evidens till nya träningsmodeller"
  

• Kent Sahlin (Professorn. Kan lätt bli långrandigt och torrt emellanåt när han talar.)

• 26/3:"Kenyanskt löparunder - svenskt löparfiasko, några förklaringsmodeller"
  

• Leif Yttergren (Ej haft, men är enligt uppgift en korrekt karl.)

Träning som syftar till att undvika välfärdssjukdomar

Jag har rört på fetkroppen idag, men inte så mycket mer. Började dagen med ett försök till maxtest, men mina ruttna cykelben kan inte springa fort längre. Saknar den neuromuskulära anpassningen i benen. De ville liksom inte röra sig fortare. Var en ganska bra bit från max i syreupptag (jämfört med det andra testet) och hade ingen direkt trötthet i kroppen. Dock var mina vader äckligt ömma sedan förra testet. Whatafack, det är ju skitsamma. Fick några tröstande ord av Gullstrand i alla fall. Hur som haver så gjordes det totalt 45min träning på morgonen (löpning/cykling), och sedan 45min på eftermiddagen (rodd/cykel). Det bör hålla diabetesen borta.


Dagens klipp är ren och skär svensk filmkonst. Vansinnigt stilistisk skapelse och väldans tragisk. Blir man inte deppig av den här filmen knaprar man för mycket psykofarmaka.

//Kulturprettot

Alf hade en lång dag

Trött.

Uppstigning 06.10 i morse. Tvingade i mig en skål sockerstinn och fruktig yogurt. Masade mig därefter ner till hallen för att cykla runt ovalen. 07.15 startade vi säsongens första bosöpass med vallentuningarna. 3x20minutersenare + kort nedrull så var vi klara. Blev en gnutta jobbigt mot slutet av sista intervallen. Därefter hastade jag mig in till RS för att knega. Hann äta två kaviarmackor + en vaniljbar (tyvärr inte så nybakad längre). Extremt mycket folk i butiken hela dagen. Halva Stockholm ville skaffa skidor och Icebugs. Hittade en baguette som jag tryckte under trappspringandet. Kommer därifrån en stund efter 16. Lyckas pricka in 211:an och mer eller mindre däckar när jag kommer hem. Sover en sväng och är allmänt apatisk. Äter några kaviarmackor igen (underskattad föda) och samlar kraft för att ta mig ner till hallen. Börjar styrketräningen 19.20 och är klar en dryg timme senare. Kravlar mig hem och äter igen. Trött men nöjd.

Bildbevis på att jag de facto cyklade. Ligger till och med och drar. Foto: Mikael Karlsson

Det var den dagen det. Båda passen kändes ändå rätt bra. På cyklingen var det benen som kokade ihop på sista. Förmodade sviter av styrkan från i torsdags. Jag skyller på det i alla fall. Styrkan i kväll förlöpte också väl. Har tydligen blivit starkare i knäböjen. Kvällens siffror på det - 2x15x80kg, 12x90kg, 2x12x100kg. På något märkligt vänster kändes de på 100kg som de lättaste att utföra. Det är nog bra antar jag.

Näpp. Nu blir det schlafen om det ska bli något svettigt gjort imorgon.

Bland annat ett maxtest

Hahaha. Jag är inte sjuk idag. Gårdagen blev som ett litet retningstest av immunförsvaret. Antingen skulle ett helvete bryta loss i öron-näsa-halsfalangerna, eller så skulle det förbli normaltillstånd. Det blev förljdaktligen det senare. Körde roddmaskin igår nere i Bosölabbet med en ny träningskompanjon i form av en damlättviktsroddare vid namn Cecilia. Alltid bra att få lite tips och trix på hur man ska göra för att bli vassare på maskinen. Upplägget var 2x2000m "max", men jag lökade en anings och drog väl mer i flytfart. Är lite feg av mig. De gick på 7:12 och 6:59, men uppvärmningen var nog jobbigast. Var ju tvungen att sitta och ro i 20min i sträck(!!!). Ändalykten klagade å det grövsta. Som helhet en okej känsla ändå med tanke på några dagars halvpest.

Nu imorse har jag återigen varit nere i labbet. Det bjöds på torsdagsmys i form av ett maxtest på löpbandet med Gullstrand. Har inte sprungit på en vecka (börjar bortförklara mig redan nu) och benen kändes inte alltför rappa. Testet gick till som så: 16km/h konstant, men med ökande lutning. 1a minuten utan lutning, 2a en(1) grads lutning och därefter 0,5 grad/minut till fail. Orkade med 7'45'' innan jag började rulla av bandet. Fick väl helt okej värden också, inga fantasisiffror, men där det borde ligga vid denna tidpunkt. 5,37 l/min och ett testvärde på dryga 71. Alltid lika kul med maxtest.

Godzilla Hårddisksson

Jag har tränat idag. Imorgon vet jag om det var bra eller anus. Känns skapligt lovande i alla fall. Ville bara att ni skulle få veta det. Nu slipper ni leva i ovisshet om hur min träningsstaus är. Ibland tänker man till.

Bjuder på ett klassiskt Varan-TV-klipp. Mmmm...90-talet.

Allmänpåverkad

Facking skit. Känner mig lätt allmänpåverkad. Har gjort så sedan i fredags kväll. Väldigt obra är det. Inte sjuk, men inte frisk. Det är säkert på grund av att man är tvungen att åka äcklig kommunaltrafik bland människor som inte kan ta hand om sin hälsa ordentligt. Varför är det inte som i Japan, där lydiga medborgare visar respekt genom att bära munskydd när de bär på smitta. Jag hoppas att den här skiten rinner ur kroppen illa kvickt. Bäljade i mig varm soppa samt en massa fruktsallad för att driva ut demonerna. Håller varje liten tumme jag har i alla fall. Kanske går bättre om jag mumlar ett mantra; Get well, get well soon. Get well, get well soon...

//Blä

O värmen, where art thou?

Vilket jävla äckelpiss (ursäkta språkbruket) det är ute nu. Hela den yttre världen har omslutits av ett tjockt lager av vitt mögel. Adderat på snöskiten blåser det dessutom av bara helvete. Jag är bitter. Eller i alla fall mer bitter än vanligt. Med tanke på att termometern kommer hålla sig under nollan framöver, räknar jag inte med att återse den vackra barmarken förrän i april. Ska nog fälla en tår på grund av det. Snyft.

Anyways (ja, jag gillar det ordet). Den lugna veckan går verkligen lugnt till. Det är frustrerande att ta det lugnt, men det är säkert bra av någon anledning. Passar på att äta lite mer och bli tjock och fet istället. Alla gillar ju en tjockis. Apropå ingenting har jag lånat till mig 2st 1kg:s-vikter till testcykeln, så nu har jag totalt 7,5kg att fläska på när sinnena inte är vid sina fulla bruk. Hädanefter kan jag alltså utföra styrkeintervallerna med lägre kadens. Har varit "tvungen" att gå upp till 60rpm med 5,5kg för att få till ansträngningen. Vad kul det ska bli att testa detta. Kan knappt bärga mig. Göj. Har skaffat mig ett par nya solglasögon också. - Rudy Project Jazz - Kanske inget man har varken i sadeln eller spåret, men till vardags och på podiet sitter de som ett smäck. Känns som att jag skaffade dem vid rätt årstid...

Ett framsteg som förhoppningsvis inte blir ett bakslag

Cheers.

Nytt veckoslut igen. Väldans vad fort tiden skrider när man har roligt. Känns som att jag hela veckan har legat och balanserat på den tunna röda linjen till sjukdom. Tankar som - "Kliar det inte lite i halsen nu?", "Rinner inte näsan mer än vanligt?" och "Det kankse inte var så smart att bara sova 5h och sedan köra intervaller på morgonen med en kännbar klump i halsen, och därefter stå utomhus och frysa i några timmar innan nästa pass ska köras?". Dock så har jag (peppar, peppar) undkommit både pest och kolera av olika slag...än så länge. Jag tror att det är mitt regelbundna intag av fett och socker som motar bort skiten. Skit ska skit ha, så stoppar jag in skräp, kommer det också ut skräp ur kroppen. Riktig rocketscience. Anyways, sjukdomar är vidrigt och jag ber till gudarna samt offrar diverse kreatur varje natt för att få hålla mig frisk.

En naturbild får fylla ut inlägget i brist på annat. Bogesundslandet hägrar där på andra sidan.

Träningen rullar på den med. Tredje hårda veckan avklarad, och nu blir det banne mig en något fattigare vecka. Kroppen har svarat förvånansvärt bra på all träning. Känner mig starkare i alla de discipliner som utförs. Som styrketräningen till exempel. Körde igår en rätt komfortabel omgång i knäböjen om 2x20rep @70kg, 2x15rep @80kg och 2x12rep @90kg. Gött mos. På dagens löppass kändes det i och för sig av. Knälyften var väl inte alltför höga, men framåt kom jag. Trevligt sällskap även denna söndag i form av Laser, Swayze, Bambi och Flodströmsfrida. Fick faktiskt ihop nästan 25km med en rätt skaplig fart på sista milen på "Sista Milen" (alltså Grönstamilen). Runt 41' och sista 5km på ~19'25''. Man får la hoppas att kroppen håller sig i schack framöver, för löpning är nog det roligaste man kan göra med två ben.

Bis später.

Recept på trötthet

Har avnjutit två lediga dagar (från arbete alltså) och har då passat på att peta in lite kvalitativ träning. Igår blev det en mil löpning innan frukost för att sedan cykla in till GIH för dagens andra pass. Först gjorde jag ett pit-stop vid Stora Skuggan där Bambi dunkade tusingar. Det andra passet bjöd på roddmaskinsintervaller. En härlig kompott av 1000:ar och 2000:ar i hård fart gjorde kroppen spak. Väldigt spak faktiskt. Som tur var hade tidigare nämnda Bambi införskaffat nödproviant i form av bananer och Barilla*. Blodsockret lyckades hålla sig på en rimlig nivå under den mörka cykelfärden hem. Väl hemma teamade jag upp med Laser och vi traskade upp till restaurangen. Åt ett stort berg med vanlig mat och ett lika stort berg med ostkaka. Tröttheten satt kvar så det blev läggdags relativt tidigt. Sov likt en klubbad säl i cirkus 10h. Zzznark.

Idag vaknade jag upp skapligt återhämtad. Sprang iväg till Grönsta och mötte upp Dunberg för lite distans. Sprang milspåret i lugn och fin fart. Blev dock en skarp fartökning på den sista kilometern in till mål. Bedömt ~3.30-fart då Dunberg nådde maxpuls. Unnade mig en tupplur mitt på dagen för att vara redo inför nästkommande pass. Testcykling stod nu på schemat, och närmare bestämt styrkeintervaller. Avverkade dem något bättre än plan vilket givetvis var glädjande. Ett litet mellanmål inmundigades innan jag flanerade ner till gymmet. Nu var det dags för benstyrka. Trodde att det skulle vara segare, men vikterna visade annat. Ett stort lass med älgskavsgryta och en 200g Marabou Polka har nu gjort att jag orkar skriva detta. Pust.

* I mitt något komatiska tillstånd skrev jag Barilla. Inte fan åt jag okokt pasta. Ballerina ska det självfallet vara. Fett- och sockerkex.


Avslutar med ännu en klassisk 90-talsvideo. Grym låt, video och faktiskt hela plattan. Härligt brittiskt nonchalant uttryckande av musiken. Seriöst men avspänt. Tar en tillbaka till 98...

Världens bästa film + annat tjafs

Veckan lider mot sitt ofrånkomliga slut, och jag med den (höll jag på att skriva). Nåväl, kroppen värker på ett skönt sätt efter att ha fått utstå en del skit från min sida. Bra där. Har fått in i stort sett det jag ville få in i träningsväg och har inte låtit lättjan styra alltför mycket. Blir så tråkigt om jag ska stapla upp allt som jag har gjort, men det har varit några cykelpass, några löppass, några styrkepass och ett roddpass. En salig blandning således. Några utropstecken från veckan är:

• Roddpasset - Hade planerat in ett submaxtest på 2000m för att se hur jag låg till kapacitetsmässigt. Planen var att ro på sub 7' men det gick över förväntan. Landade på 6:50.6 med en förhållandevis låg ansträngningsnivå. Farten sackade aldrig utan det fanns hela tiden mer att ge. Hade nog kunnat putsa perset denna dag. Bra att ha med sig detta kvitto på att roddformen är så pass god trots att jag endast kör 1 pass/vecka.
  

• Dagens löppass - Blev långlöpning idag. Körde faktiskt ännu längre än förra veckan. Dagen till ära bjöds det på finsällskap då landslaget i medel-/långlöpning hade uppföljning här på Bosön. Jag och Laser sällskapade med Ulrika (Johansson), Malin Liljestedt, Meraf Bahta och Bambi (Charlotte ni vet). Vi sprang över stock och sten i ett lugnt och behagligt tempo. Körde en runda där vi sprang mestadels längs kustlinjen. Från Bosön, vidare ut mot Elfvik, sedan till Vallen och därefter mot Bosön igen för en varvning runt udden. Skrapade ihop 95min och kanske 20-21km. Höll på att bli trött mot slutet så jag ökade farten istället för att inte bli avhängd. Smart va. Kul var det i alla fall.

Det här är kanske världens bästa film. Jag ogillar att ge sådana epitet till filmer, musik och dylikt, men Pulp fuckin Fiction är så satans kempegrejt. Tarantino i sitt esse. Gillar denna scen skarp när Brucan är på väg att sticka därifrån, men istället bestämmer sig för att vända tillbaka och hjälpa sin"vän". På det sätt han väljer ut vilket tillhygge han ska välja för att neutralisera sina fiender är helt underbart. Från hammare till katanasvärd värderar han skadeverkan. Musiken är också synnerligen väl avvägd. Flipprade förbi filmen igår när den gick på televisionen. Vilken rulle.

Vass nyhet i skoparken

Första veckan med inslag av "seriös" träning

Abend.

Jaha, jag tänkte faktiskt för ovanlighetens skull visa hur min vecka såg ut, träningsmässigt alltså. Det övriga överlåter jag till er fantasi. Det var ju första grundträningsveckan och den flöt på rätt fint om jag får säga det själv. Här är resultatet:

• Måndag: Testcykel 4x6'/3' @300w (styrkeintervaller ~50rpm) tot. 63' med Prinsen. Hård bålstyrka i gymmet efteråt. Utomhuscykling till och från GIH 20'+20' i hurtigt tempo.
  

• Tisdag: Pass 1 - Morgonjogg 38' i skogen. Pass 2 - Roddmaskin 3x7'(15''/15'')/4' @1.34-1.38/500m tot. 60' med Prinsen.

• Onsdag: Pass 1 - Styrketräning ben, grundligt. Prinsen sällskapade. Pass 2 - Löpning distans 30' @4.58/km.
  

• Torsdag: Testcykel 4x6'/3' @302-308w (styrkeintv. 55-56rpm med 5,5kg) tot. 60'

• Fredag: träningsfritt

• Lördag: Pass 1 - Morgonjogg 26'35'' @4.21/km. Pass 2 - Styrketräning ben, grundligt.
  

• Söndag: Pass 1 - Löpning distans 73' @4.25/km med Laser och Spenat. Pass 2 - Testcykel 4x6'/3' @302-313w (styrkeintv. 55-57rpm med 5,5kg) tot. 60'

Ja, sådär såg det ut. Har ju sprungit hela 4ggr denna vecka. Det blir inte sämre i höftpaketet i alla fall. Är dock fortsatt extremt försiktigt optimistisk. Tar inte ut någonting i förskott längre. Det går om det går. Dagens löppass var förövrigt en riktig höjdare. Jag och Laser teamade upp med Spenat utanför Å-lab, och begav oss ut på en solig runda på Djurgården. Farten var rätt så varierad passet igenom. Spenat ville fisa runt i 4.45-fart, men jag tyckte inte att det kändes som löpning. Är ju van att springa i bökig och backig terräng, men grusvägarna på Djurgårn' var ju som värsta Autobahn för mig. Det blev, enligt Spenat, lite utav en "kukmätartävling" där alla ville hävda sig och visa sig från sin starkaste sida. Själv var jag lite trög i benen efter styrkan dagen innan och förmådde mig inte att hänga på när Spenat sprätte i slutet av passet. Vis av erfarenhet efter att ha tränat med den mannen några gånger, vet jag att när han rycker (eller försöker) så är det en sista dödsstöt. Mycket riktigt så tröttnade han tämligen omgående och ställer sig och flåsar. Jag trummar dock på i stadig fart för att sedan höra Spenatmannen gnälla om att jag ska sakta ner. Jag erkänner mig själv som segrare av dagens "tävling".

Nybakat

Vi har haft slut på Vitargokakor i butiken i någon vecka. En kollega ringde då ner till Kalmar för att beställa ett gäng lådor och fick beskedet att de just hade bakat nya. Nybakade energikakor? Är det verkligen någon skillnad mot de som har legat till sig lite, frågade vi oss då. Svaret är ja med ett stort ja. Tog en vaniljbar igår efter att budet hade droppat av dem, och wow. Upplevde en mindre rennässans i munnen. Maken till krämigare och fluffigare bar får man leta länge efter. Så om jag skulle vara ni, skulle jag bege mig in till RS för att införskaffa en nybakad bar innan...den inte är så nybakad längre. Hädanefter kommer jag enbart tävla och träna med nybakat. Tog med en extra som kvällsmat också.

Den i särklass godaste energikakan på marknaden. Smälter lika fort i munnen likt ett paket margarin i en svettig finsk bastu, om den är nybakad det vill säga.

Testcykelporr

Äntligen. Nu har jag en sådan här rackare ståendes i lägenheten. En Monark 884e Sprint Bike. Får tacka Labb-Thomas för utlåningen. Ska inviga den tidigt imorgon. Kan knappt bärga mig.

Svart på vitt

Okej. Nu är grundträningshelvetet äntligen igång. Körde ju som sagt mina styrkeintervaller igår, och utfallet blev varken bu eller bä. Ganska mycket mellanmjölk faktiskt. Körde på LTIV med Prinsen som partner in crime. 4x6'/3' @300w (~50rpm). Benen var givetvis fyllda med träningsvärk redan innan start, så passet blev väl inte överdrivet njutbart. Ansträngningen var ändå rätt kontrollerad och pulsen var samarbetsvillig. Jaja, det kan ju inte bli sämre än så här i alla fall. Efter cyklingen gick vi ned till gymmet och utförde en kort men effektiv session magerygg. Det var också jobbigt.

De nya vinterkläderna har anlänt också. De testades i skarp läge igår när jag transporterade mig till GIH. Något korta i ärmarna annars en schysst jacka. Jag valde storlek M (medium) på mina kläder och det kändes som rätt val då den satt bra kring bålen utan att fladdra. En som nog valde fel storlek är däremot monsieur Lundvall som slog till med XL, och han är väl ungefär i min size. Kanske planerar att få plats med en gåsjacka under?

I väntan på vintertiden

Snart börjar det. Tränandet på en något mer seriös och strukturerad nivå alltså. Tänkte börja i november och det är ju på måndag. Det passar bra. Har inte cyklat på några veckor nu. Skönt. Undrar hur kass man kommer vara? Den obehagliga sanningen lär uppenbara sig tämligen omgående då testcykeln sällan ljuger. På måndag kommer svaret.

Tänkte inleda testcykelcykeln med styrkeintervaller. Alltså lågkadensare (45-50rpm) med ett högre moment. Ansträngningen ska ligga strax under tröskel, så kallad subtröskel. Nu i upptaktsfasen blir det 4x6'/2-3' för att sedan skruva upp längden till 10'/intervall. Effekten anpassas efter dagsform. Ingen idé att tvinga sig igenom ett pass på en för hög ansträngning trots att effekten kanske inte är särdeles hög. Disciplin ska det vara, för en gångs skull. Börjar väl på fjantigt låga 300w och ser hur det känns. Förhoppningsvis är jag inte så kass, och kanske undslipper skammen.

En annan mer positiv grej är att jag inte har blivit alltför korpulent under den här lättjans period. Har ett bättre utgångsläge än förra året. Skönt att slippa vara både blek och fet. Nu är det bara de lurviga som ska rakas för att den där rätt känslan ska infalla. Lena ben är underskattat.


Bjuder här på en klassisk musikvideo. Ni vet sådana där som var populära att titta på en gång i tiden. Då gjordes det också en hel del fräcka grejor, till exempel denna. Det var förövrigt Todd McFarlane (den rutinerade Marveltecknaren) som ritade introt (samt skivomslaget). Se och njut av musikvideokonst.

Skithelg

Urk. Har åkt på en mindre magåkomma. Horisontalläge sedan igår, förutom de gånger jag gått upp och...ja ni fattar. Det börjar dock ordna upp sig nu, och jag kan äta lite igen (med betoning på lite). 1dl mild lättyogurt kändes som en 3-rätters. Några droppar vatten på det släckte dessutom törsten. Jaja, jag är nog på fötter igen till morgondagen. Två vilodagar är ju i och för sig ingen katastrof i sig, men det är fortfarande irriterande med ofrivillig vila. Som tur var hann jag med dubbelpass i fredags. Haha.

Till min stora glädje har jag lyckats låna till mig en testcykel under grundträningen. Givetvis är det en Monark. En Sprint Bike med så kallad viktkorg istället för pendel. Kommer bli grymt. Förhoppningsvis kan jag skeppa hit den nästa vecka. Haha. Jag kommer kunna träna när jag vill. Effektbaserat is the shit.

I brist på annat lägger jag upp den här gamla bilden. Lite småkul. Säkert katolska kyrkan. Kanske därför folk började ana ugglor i mossen.

En simpel rubrik som syftar till innehållet i inlägget nedan. Kort och gott - En roande träningsrapport

Achtung, bitte.

Orkar inte hitta på något utöver det traditionella att skriva om, och rapporterar då helt enkelt om vad jag tränade idag. Finns säkerligen någon promille av läsarna som är intresserade av det. Anyways. Åkte in till GIH per lokaltrafik då det var ett äckligt höstväder ute som omöjliggjorde transport medelst cykel. Eller jag var i alla fall för bekväm för det. Mötte upp med Prinsen Morän (som otaktiskt hade cyklat in, och nu beklagade sig över det beslutet. Hehe.) och vi traskade ned till gymmet. Då roddmaskinerna var upptagna till en början, startade vi med 10min på crosstrainern för att sedan förflytta oss ned till roddavdelningen. 10min upprodd sedan gick vi online. 5x1000m/2' var huvudrätten. Tredje veckan i rad som jag kör detta pass nu. Var jäkligt segt första gången, andra något bättre och nu på tredje ännu bättre känsla. Gott. Gick in lugnt i passet för att sedan köra progressivt på varje intervall. En roddmaskin är väldigt oförlåtande så det kan vara klokt att inte junioröppna. Från 1:49.2 -> 1:44.5 (/500m). Stabilt som sagt. Därefter lite mer crosstrainer i 10min, för att sedan inleda fas 2 i passet - styrketräning. Körde igenom benen ganska rejält + en smärtsam omgång båltrams. Ja, det var väl det.

Näpp, nu ska jag ta och fortsätta kvällen med att lyssna på Kent. Det är under de nästkommande månaderna som Kents musik gör sig bäst, och lämnar mest avtryck. Det kommer bli en lång kall vinter...

Muskelstimulatoröverdos

Afton.

Fick låna en sådan där muskelstimulator för att testa mot min mer eller mindre halvkroniska röv-/höft-/ryggskada. Givetvis var jag tvungen att se vad den kunde prestera, och saftade på rätt så duktigt. Smart som man är måste man ju dra saker och ting till sin spets. Måttlighet kommer man inte så värst långt med. Har efter att jag fick tillgång till den (igår kväll) kört sammanlagt cirkus 90min med den på tre tillfällen. Ena benet ryckte till ganska duktigt under "behandlingen". Nu efter den senaste gången (ikväll) känner jag fortfarande av de pulserande rörelserna som ett brus genom kroppen. Bzzzzzz...bzzzzz...bzzzzz. En fet ömhet på området är också märkbar. Jag har inte klurat ut om det här är en bra känsla än, men det borde det vara. Känns det så tar det. Sket i att läsa manualen innan. Den skulle säkert varit aningens mer restriktiv i sin behandlingsplan. Jaja, får hoppas att det kanske kan kicka lite liv i det där problemområdet i alla fall.

Annars så förtärde jag en påse sådant här...



Som jag avnjöt med en lagom mängd av den här...





Imorgon ska jag försöka träna bort de ovanstående synderna. En god moral samt ett uns av självsvält borde göra susen.

Hässelbyloppet bakom kameran

Här nedan följer ett mindre urval av de bilder jag knäppte idag. För att se allt bifogar jag en länk till picasaalbumet.

Länk till bilder Hässelbyloppet 2010

Kanotklubben Glid var väl representerad bland sällskapet idag. Feltryckta jackor kan vara bra att ha ibland.

Cyklistfalangen i loppet. Dunberg, Pentonen och Pejja (med bättre hälft).

Tätgruppen efter cirka 800-900m. Hässelbys nyförvärv från Eritrea bombar på.

Lasers tillsammans med Andreas öppnar klokt och plockar många optimister efter hand.

Musse går mot segern. Kross av allt motstånd och nytt banrekord. 29:21 är faen respekt.

Laser sprintar mot mål som tämligen ohotad 6:a på 32:14. Med lite fler ryggar att gå på mot slutet hade tiden nog kunnat putsas ytterligare.

Pentonen fräser ut det sista inför spurten och landar så småningom på 36:58. Aningens sämre än förra året.

Dunberg hade en seg dag i förorten. Kom in under skam40 med marginal i alla fall, 39:28.

Ulrika bekräftade att hon numera är en långdistansare av rang med sina 34:22 på den osnabba milen. Det firades med en banan.

Grundträningsfunderingar

Sitter och klurar på upplägget inför nästa säsong. Det är under den kommande mörka (och allmänt otrevliga) perioden som grunden till om det blir ljummen sportdryck eller skumpa efter tävlingarna läggs. Det gäller att inte dra igång med den tunga träningen för tidigt. Det är långt kvar tills det ska presteras och då gäller det att ha motivation hela äckliga vintern igenom. Personligen har jag tänkt att köra relativt spontant nu i oktober, och göra det jag finner roligt för stunden. Köra precis så långa pass att det fortfarande är roligt när jag stannar klockan. Det jag kommer smyga in under den här perioden är tillvänjning av styrketräning, och då i synnerhet benen. Lägger in 2st benpass i veckan från och med denna, och kör då på lättare vikter. Tanken är senare (efter oktober) att stegra denna träning med tyngre vikter och färre repetitioner. Styrka kommer även bedrivas på testcykeln i form av styrkeintervaller. Till en början något kortare för att successivt öka i watt och längd. 2st sådana pass i veckan är tanken i november. Grejen med det här är att jag måste bli lite starkare om jag ska bli bättre. Tror då på ett saftigt block med det i den första fasen av grundträning 2010/2011.

Så här avslappnat kan det vara när man tränar mellan säsongerna. Man kan till och med kosta på sig en paus i naturen.

Lidingöloppet del 2: Laser och langarna

Har haft internetstrul i några dagar, därav dröjde fortsättningen.

Ja, som alla kanske (inte) vet, presterade Laser ett mycket gott resultat i lördags. 1:49.33 är inte fy skam. Det mesta klaffade. Bra ben, nya (och snygga) skor, bra sparring och en bra stödapparat. Denna tid är gjord med en relativt liten löpmängd på runt 9-10mil i veckan, och toppar på 12-13mil. Inte särskilt mycket alltså (ur ett mer elitistiskt perspektiv), men likt den gamla klyschan - Rom byggdes inte på en dag - gäller det att skynda långsamt och tänka långsiktigt (om man vill bli riktigt bra). Laser är ju relativt ny i löpsvängen och har bara tränat kontinuerligt (i löpning) sedan nov/dec -08. Därifrån har det tagit ett tag att bygga upp kroppen för att klara av löpning i större volymer på en daglig basis. Mängden är ju inte allt, utan det gäller att träna rätt också efter sina egna förutsättningar. Att veta vilken sorts träning man svarar på, och inte svarar på. Det kan ta lite tid att klura ut, och man måste mer eller mindre göra fel för att veta vad som egentligen är rätt. Laser har i alla fall hittat rätt, och jag ser inga hinder till att han kommer att kunna kapa ytterligare minuter på Lidingöloppet framöver. Här nedan ser ni resultatutvecklingen genom åren.

Lasers Lidingölopp:

• 2002 - 2:24.44 - plc. 835
• 2003 - 2:23.56 - plc. 850
• 2005 - 2:27.04 - plc. 790
• 2006 - 2:12.15 - plc. 178
• 2007 - 2:07.58 - plc. 202
• 2008 - 1:59.51 - plc. 81
• 2009 - 1:56.12 - plc. 42
• 2010 - 1:49.33 - plc. 14

Avfärd mot start. Ded men walking.

Själv utförde jag ett digert langningsarbete på D-dagen. Med mig som hjälp hade jag Prinsen, Tri-Erik och Skidåkarn'. Prinsen och jag rekade langningssträckan kvällen innan och kontrollerade hur lång tid det tog att ta sig mellan de olika punkterna. Det är inte en helt enkel uppgift att langa på fem olika ställen, då det är en del folk i omlopp på ön under dagen. Vi fick gasa på rätt duktigt och växeldra för att vara säkra på att hinna emellan. Givetvis hann vi till alla ställen samt att se målgången. Börjar kunna alla genvägar på ön vid det här laget.

Det som serverades. Alltid bra att ha en extra stödstrumpa i fickan in case of.

Här är de ställena vi stannade till på:

• Starten, Koltorp
• Ekholmsnäs, 5,5km (langning)
• Kyrkviken 8km (här stod Erik utplacerad)
• Hundgården, Elfvik, 12,5km (langning)
• Bosön, 19km (langning)
• Abborrebacken, 25km (langning)
• Strax innan Golfbanebacken, 28km
• Grönsta, målgång.

Prinsen är avspänd inför langningsarbetet. Fansen ringer oavbrutet.

Lidingöloppet del 1: Byxmysteriet

Skippar ursäkterna om det lackande skrivandet, och går direkt på potatisen istället.

Lidingöloppet avgjordes ju som bekant den gångna helgen och jag var givetvis på plats (svårt att inte vara då jag bor ett stenkast från banan). Anyways. Detta inlägg handlar främst om Oskar Svärd, den trefaldige Vasaloppsvinnaren. Han sprang 3-milen i lördags, och hade som tidigare merit från detta lopp ~1:50 från 2003. Han stapplade sent om sider i mål på dryga 2:00, men det är inte anledningen till inlägget. Anledningen (eller funderingen kanske) beskrivs bäst i bilder. Se nedan:

Bild 1: Denna är med största sannolikhet tagen vid Kyrkviken, efter cirka 8km. Som synes har den gode Svärd på sig ett par moderiktiga kompressionstights av senaste snitt. Inget konstigt med det.

Bild 2: Den här gissar jag är tagen vid cirkus 3km kvar. Hmm...det är något som fattas? Istället för tights på låren är det nu ett par mindre fashionabla kalsonger (alternativt hotpants). Märkligt.

Frågan lyder: Varför har denne skidlöpare tagit av sig sina byxor under loppet?

• För varmt?
• För tight?
• Blev nummer2nödig?
• Bli lättare uppför?
• Psyka motståndarna?

Någon som i ärlighetens namn vet varför?

(Bilder lånade från Susanne Sjöstrands FB:album)

Crêpe épaisse alá Prinsen

Har haft flyt med de yttre betingelserna hittills denna vecka. I måndags ösregnade det hala dagen, och då var det vilodag (från cardio i alla fall). I går sken solen starkt på förmiddagen, och då blev det 5h distans utan föda med Linus, Prinsen och Kullgren. Därefter vräkte regnet ner igen. Idag regnade det som satan och då passade det ypperligt med ett inplanerat testcykelpass. Ibland går det ens väg helt enkelt.

Dagen testcykelpass var i och för sig en ren misär. Planen var 4x4'/4' på mysiga 400w, men tydligen fattade inte kroppen att det här skulle vara rätt "lätt". Den första kändes värre än vad den sista brukar göra. Precis den känslan man vill ha i början av ett pass. Hur som haver. Körde 2st 4or + 2' + 1' @400w. Det fick banne mig räcka. Ja, jag är klen. Gårdagens pass kan nog annars, med stor sannolikhet, ha spelat in på utgången av dagens dito. Anyways, skönt att få flåsa av sig lite inför helgens tävlingar.

För att återanknyta till rubriken, så tjötade jag och Prinsen en massa mat under distanpasset igår (FYI är det en obra idé att göra då man blir fruktansvärt hungrig, och vet att det är timmar tills man får fylla sin lilla ventrikel med mat). Vi diskuterade pannkakor, och hur det godaste receptet är komponerat. Vi kom sedermera in på tjockpannkakan, och vad man skulle kunna göra med den. Prinsen tipsade då om att blanda i kanel, vaniljsocker samt skivade äpplen i smeten. Det lät väldans gott i mina öron, och jag var därför tvungen att tillaga denna delikatess igår kväll. Utfallet blev mycket gott. Kan liknas vid en matigare äppelkaka ungefär. Kan med fördel serveras med en kula vaniljglass till. Fett och gott.

Mmm...jag har redan ätit upp denna plåt. Snabbt och enkelt att göra. Lika god kall som varm.

//Chef de cuisine, Alf

En sorts tävlingsrapport

Ja, jag var ju och tävlade igår. Det var de fashionabla Svealandsmästerskapen som avgjordes ute i obygden Ockelbo. Tyvärr så var inte prinsen närvarande (eller ens någon avlägsen släkting) som kunde agera prisutdelare, men det gick ju bra ändå. Personligen hade jag inte tävlat sedan SM och var väl lite ringrostig. Tränat har jag ju dock gjort hela tiden och det har känts bättre och bättre. Den här kraschen sabbade tyvärr uppladdningen en smula då det blev vila onsdag, torsdag och fredag på grund av smärta. Bara att gilla läget.

Laget som vi hade till start var riktigt starkt, samt att vi var i numerärt överläge till antalet. Då kan det inte bli annat än kalas. Det fanns bara ett mål för dagen och det var att en grön ekodusch-cyklist skulle vinna. Starten gick och attackerna avlöste varandra. Gick på några stötar hit och dit. Sedan kom en attack från en Hofvare på högern, jag hängde på och vi fick en liten lucka. Klungan jobbade dock ikapp och jag tänkte att nu är det ett bra läge för de andra i laget att kontra. Sagt och gjort, Linus och Pentonen dubbelstöter från vänster, samt att Alex och Lundvall dubblar från högern. Mattias låg då redan i utbrytning. Detta blir då givetvis den avgörande delningen. Kul. Inte mycket att göra för lilla mig då initialt. Jag och Kullgren blir kvar i "huvudklungan" och neutraliserar loppet bakifrån så att säga. Sedan blev det en rätt halvtråkig resa fram till mål (som var cirkus 10mil bort).

Jag och Erik glider med i klungan.

Kroppen kändes faktiskt riktigt bra. Benen svarade och skallen var pigg och fräsch. Ryggen segnade ihop en aning efter ett tag, men så länge man var någorlunda still med överkroppen gick det fint. På de två sista varven började jag känna av kramptendenser i låren. Det stack till och ryckte något förbannat. Okul då jag i övrigt var pigg som en mört. Tror det berodde på tävlingsovanan. Att det blir många korta och hårda kraftinsatser under en lång tid. Jaja, bra träning i alla fall. Det hela tog 3h29min tror jag över 14mil. 163 i snittpuls och 188 i max.

Vi vann såklart och dessutom en trippelseger med Alex "Loket" Gingsö som 1a, Mattias "Doktorn" Svensson som 2a och Linus "Spurtarn" Dahlberg som 3a. Full pott. Gött.

Pallen, och mästartröjan som Alex nu får bära i ett år framöver.
(Alla bilder snodda från Kullgren)

Så, det var väl tävlingen i stort. Orkar i alla fall inte skriva mer. Nya tävlingar till helgen och då får banne mig krampen hålla sig borta. Då kan det bli väldigt kul.

Ett par hjul säljes

Har ett par Mavic Cosmic Carbone anno 2008 som jag nu ska sälja. Det är kanttrådshjul med campabody. Säljes på grund av byte av komponentgrupp. De är sparsamt använda och har många hårda mil framför sig. Prislappen ligger på 3500:- De har som synes inga klibbor (klistermärken alltså) kvar, vilket ger dem ett mer rent utseende.


Hör av dig om intresse finnes.

Statusen av min sköra lekamen

Afton.

Gick till sjukan och röntgade (efter påtryckningar från omgivningen) de delar av kroppen som kändes mosade, alltså hela ryggen samt det (inte så längre lilla) lillfingret. Plåtarna visade inga skelettskador, men musklerna hade fått sig en ordentlig misshandel. Bra bra. Ont gör det fortfarande, dock inte lika mycket. Ska iväg och köra Svealandsmästerskapen imorgon vilket blir spännande. 14 mil tävling med klen rygg och taskigt grepp i högerhanden. Jippi. Får knapra lite piller innan och köra hårt från start så att jag inte kan urskilja varifrån smärtan kommer.

Glömde att meddela att jag faktiskt sprang en sväng förra veckan. Körde den svartvita Bosömilen med Laser som sällskap. Då jag numera har noll koll på hur fort jag springer lufsade jag på i rätt god takt faktiskt. Knäppte några km-tider efter halva rundan ungefär och hade följande 3.54 - 4. 08 - 4.09 - 4.06 - 4.01 med tillhörande kupering. Helt okej fart för en löpinvalid tycker jag, och det var ju inte så jobbigt heller (för flåset alltså). Benen säckade ihop något. Fick träningsvärk redan mitt under passet. Det är bra. Om jag nu någon gång kommer kunna springa som en normal gosse igen, kommer det banne mig inte ta så värst lång tid innan man slipper skämmas. Fick dock skapligt ont efter den rundan och har så fortfarande, men det var det värt.

Så här såg jag ut en gång i tiden när jag sprang. Och jag som aldrig gillat nostalgi...

Hundkrasch

Jaha.

Igår synade jag asfalten. Det gjorde väldigt ont både då och gör så fortfarande. Onödigt.

Jag skulle ut och finrulla 1h på ööön. Jag valde mtb:n som ändamål för detta, vilket skulle visa sig vara mycket klokt. Efter cirkus 20min var jag nästan framme vid Larsbergs station, en mindre utförslöpa på cykelbanan låg framför mig. Trampar på då jag ser att det är fritt fram på vägen. Sedan ser jag en liten hund som kommer ut från ett buskage och rör sig ut mot vägen. Ingen ägare i syne. Är rätt nära i detta läge och lägger lite lätt tryck mot bromsarna. Hunden gör då en kamikazemänöver och springer rätt mot mig. Hinner inte tänka så mycket utan agerar instinktivt och klämmer till bromshandtagen samtidigt som jag svänger lite. Missar hundfan med en hårsmån, men själv flyger jag över styret (en halv volt typ) och faller rätt platt på ryggen från hög höjd och hastighet. Aj. Lätt chockad sitter jag sedan och funderar på vilka delar av kroppen som sitter kvar. Häver ur mig extremt fula ord också, och är jävligt förbannad. Ingen ägare till hundjäveln syns till. Känner mig lätt groggy och har fruktansvärt ont i ryggen samt det högra lillfingret. Konstaterar dock att hjälm och glasögon är intakta, vilket är ett mirakel i sig. Armar samt ben är också helt förskonade från åkommor. Ser mig omkring och förväntar mig att den ansvarslösa ägaren ska komma fram och hjälpa till möjligtvis, men icke. Hunden har sprungit iväg liksom den förmodade ägaren. Fy fan.

Kravlar mig upp på cykeln igen, som också den är intakt (den är ju en riktig panzerwagen). En obeskrivlig smärta sprider sig och jag börjar trampa hemåt i 5km/h. Tankarna går nu mot om hur illa det här gick egentligen. Ryggen är ju inte att leka med, och jag har planerat att använda den ett tag till. Väl hemma letar jag fram en voltarenask och trycker i mig några stycken. Försöker sitta, ligga, stå, men allt gör fan ont. Undersöker om jag har några synliga sår och ser lite skrap på ena skuldran samt blodvite mitt på ryggen läng ryggraden. Jag hade cykelpumpen i mittenfickan och måste ha landat platt på den. Aj igen. Lillfingret ser rätt paj ut också, blåaktigt och svullet.

Fan vad onödigt detta var. Jag hatar hundägare som inte kan ha koll på sina djur. Hur satans svårt ska det vara? Det är fasen livsfarligt att vara cyklist oavsett var man cyklar. Bilister hatar en när man cyklar på vägen. Blev nästan nerkörd i söndags till exempel. Fotgängare hatar en när man cyklar (tränar) på cykelbanan där det är barnvagnar och personer i bredd samt hundar överallt. Jag blir galen. Var i helvete ska man kunna få cykla utan att bli skälld på? Ich bin frustrerad.

Natten var lätt oskön, men ryggen kändes lite bättre idag i alla fall. Hade planerat för ett distanspass, men var osäker på om det skulle gå. Bytte om och drog ut ändå. Smärta har man ju upplevt förr. hade svårt för att stå upp och bända, och var tvungen att sitta väldigt stilla med överkroppen. Då var det ganska drägligt faktiskt. Lite halvsvårt att hålla i styret med högerhanden också, så det blev en rätt statisk runda sittställningsmässigt. Vädret var dock superbt vilket gjorde det hela lätt värt det. 4h20min fick jag ihop. Kändes onödigt att tänja på gränserna med ett längre pass.

Som det känns nu känns det mindre ont när jag sitter på cykeln än när jag "lever". Det blir ingen start för mig i tempo-km imorgon ändå. Kan inte ligga i en så låg ställning och ta i hårt. Kan inte heller styrketräna. Återstår att se om jag kan tävla till helgen. Måste nog ta mig in till sjukan imorgon och kolla upp kroppen. Bloody helvete.

Mitt lilla finger behöver en översyn.

Testresultatet in print

Hittade detta lilla dokument också på det "vetenskapliga" testet.